- Project Runeberg -  Den svenska fackföreningsrörelsen /
305

(1934) [MARC] Author: Sigfrid Hansson - Tema: Labour
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 5. Kollektivavtalens giltighetstid och uppsägningstid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

305 mindre än 26,6 % gåvos en varaktighet av ända till fyra år och däröver. Detta torde ha varit en direkt följd av den depression, som drabbade fackföreningsrörelsen efter storstrejken år 1909 och höll sig vid makt till och med år 1913. Redan år 1914, då fackföreningsrörelsen hade börjat återhämta sina krafter, ägde en förskjutning rum till förmån för kravet på kortare avtalsperioder. Före år 1909 hade det största antalet avtal givits en giltighetstid av från och med två till och med tre år. Från och med 1923, då det allmänna prisläget började stabiliseras, har en tendens till en utsträckning av avtalstiden förmärkts. I flertalet fall har avtalstiden likväl begränsats till ett å två år. Uppsägningstiden har i regel fastställts till tre månader. Enligt landsorganisationens statistik, som endast omfattar de avtal, vilka avslutats av till landsorganisationen anslutna förbund eller deras underavdelningar, hade för de avtal, vilka voro gällande år 1932, uppsägningstiden fastställts sålunda: Uppsägningstid .. I mån. 2 mån. 3 mån. 4 mån. 6 mån. Obest. Antal avtal .... 428 2,067 4,211 79 74 160 Antal arbetare .. 30,146 95,686 424,803 5,578 10,075 3.698 I den syndikalistiska agitationen mot den s. k. reformistiska fackföreningsrörelsen har avtalstidens längd och uppsägningstiden alltid spelat en stor roll. Syndikalisterna kunde ju egentligen icke vända sig mot kollektivavtalet som sådant, efter som även deras fackföreningsverksamhet gick ut på att förmå arbetsgivarne att medverka till en kollektiv reglering av arbetsvillkoren. Men de önskade, att de överenskommelser, som träffades med arbetsgivarne, skulle när som helst kunna annulleras och ersättas med nya sådana, vilket skulle göra det möjligt för arbetarne att utnyttja varje chance, som högkonjunkturen kunde erbjuda. Syndikalisterna myntade med tanke därpå uttrycket ”erkända arbetsvillkor”. De förbisågo emellertid, att ett sådant avtalsväsende även kan vara förenat med olägenheter för arbetarne, eftersom det utan tvivel gör det möjligt för ar- Fackföreningsrörelsen. 20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:42 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfackror/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free