Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 5. Kollektivavtalens giltighetstid och uppsägningstid - 6. Kollektivavtalens innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
betsgivarne att utnyttja lågkonjunkturen i syfte att försämra
arbetsvillkoren.
Ett exempel härpå kan hämtas från den norska
gruvindustrin. Där vägrade nämligen arbetsgivarne på sommaren år
1923 att förnya kollektivavtalen och förordade ”anerkjendte
arbeidsvilkaar” med den motiveringen, att konjunkturläget
förbjöd dem att göra några utfästelser rörande
arbetsvillkoren för någon viss tid. Arbetarne, som under de för dem
gynnsamma konjunkturerna själva hade krävt
kollektivavtalens ersättande med sådana ”anerkjendte arbeidsvilkaar”,
fordrade emellertid nu en överenskommelse med viss
giltighets- och uppsägningstid, med andra ord ett regelrätt
kollektivavtal.
Principiellt vidhålla syndikalisterna den av deras kongress
redan år 1910 deklarerade motviljan mot ”bindande avtal
på bestämda tider”, men i praktiken ha de varit med om att
avsluta regelrätta kollektivavtal. Principförklaringen
förnyades av kongressen år 1925, som därtill gjorde ett så
lydande uttalande:
”Dock må L. S. (lokala samorganisationer) i de fall, där de icke
besitta nödig organisatorisk styrka och av arbetsgivarne tvingas att
ingå på dylika förbindelser, också ha rätt därtill. Ett sådant
ställningstagande får dock icke leda till, att L. S. under alla förhållanden
skola hålla en dylik förbindelse och försitta inträdande möjligheter
att under avtalstiden förbättra sin ställning eller äventyra
solidariteten med andra grupper av arbetare.”
En av den syndikalistiska rörelsens teoretiker har
förklarat, att syndikalisterna icke kunna vara motståndare till
kollektivavtalet som sådant. Voro de det ”skulle de logiskt
också vara motståndare till den fackliga
organisationsverk-samheten, ty denna förutsätter helt enkelt, att organisationen
träffar avtal för sina medlemmar”.*)
6. Kollektivavtalens innehåll.
Vi ha förut framhållit, att kollektivavtalen ursprungligen
så gott som huvudsakligen utgjordes av bestämmelser
rö
*) Frans Severin: Avtal eller register? Stockholm 1925. Se även
tidskriften Fackföreningsrörelsen, årg. VI, band I, sid. 25!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
