Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 7. Prejudikat rörande kollektivavtalets rättsverkningar - 8. Ett lagförslag år 1916
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
galagt i meddelande till förbundets medlemmar och vid
förhandling med boktryckareföreningen omedelbart före
arbetsinställelsen.
Det är tydligen den i avtalets ovan citerade 14 § inryckta
bestämmelsen om tvisters avgörande av tariffnämnden, som
ansetts stödja den av svaranden framförda tolkningen, att
det i berörda paragraf stadgade strejkförbudet endast skulle
avse arbetsinställelse, förorsakad av mellan parterna
uppkomna meningsskiljaktigheter.
8. Ett lagförslag år igiö.
I anslutning till en från liberalt håll år 1910 väckt motion
i andra kammaren (n:r 276) hade regeringen år 1911
föreslagit, att förlikningsmannainstitutionen skulle utbyggas med
en permanent förlikningskommission, vilken skulle ha till
uppgift att medla i mera omfattande och svårlösta
arbets-konflikter. För detta förslag fanns majoritet i riksdagen,
men antagandet av detsamma gjordes beroende av övriga,
samtidigt framlämnade lagförslags öde, vilket hade till följd
att det icke blev upphöjt till lag. År 1916 uppdrog
regeringen åt socialstyrelsen att utarbeta ett förslag till ”lag om
vissa åtgärder till främjande av arbetsfred”, och
socialstyrelsen gick då in för det år 1911 framlagda förslaget i så
måtto, att den förordade skapandet av en arbetsdomstol med
uppgift att bl. a. döma i rättstvister. Enligt förslaget skulle
konungen ”i mån av behov, utse arbetsdomare med uppdrag
att på anmodan av parterna eller andra vederbörande var
för sig avgöra arbetstvister och såsom opartisk ordförande
i skiljenämnd deltaga i dylika tvisters slitande”. Och slutligen
skulle ”finnas en enskild domstol med säte i Stockholm”,
benämnd arbetsdomstolen och bestående av sju ledamöter, av
vilka tre skulle utnämnas av konungen utan förslagsrätt för
vederbörande arbetsgivare- och arbetareorganisationer och
fyra förordnas med förslagsrätt för dessa organisationer.
Arbetsdomstolen skulle ”handlägga mål om skadestånd i
anledning av arbetsinställelse eller därmed jämförlig åtgärd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>