Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 8. Ett lagförslag år 1916
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
som förmenas stå i strid mot kollektivavtal eller denna lag,
så ock mål om skadestånd i anledning av avskedande, som
förmenas stå i strid mot kollektivavtal”. Vidare skulle
domstolen kunna handlägga ärenden rörande kollektivavtals
”giltighet, bestånd och rätta innebörd” samt ärenden rörande
bestämmelse i arbetsavtal, som grundar sig på kollektivavtal.
Vid detta lagförslags utarbetande hade
landsorganisationens ordförande, Herman Lindqvist, medverkat. Han
tillstyrkte förslaget med vissa ändringar. Bl. a. yrkade han
avslag på en bestämmelse, som avsåg förbud för
arbetsgivare och arbetare, som äro bundna av avtal, att vidtaga
arbetsinställelse eller därmed jämförlig åtgärd för
genomförande i arbetsförhållandet dem emellan av bestämmelse,
avsedd att gälla efter kollektivavtalets upphörande.
”Grundad anledning finnes för” — yttrade han — ”att detta
stadgande skall bidraga till uppkomsten av flera
arbetsinställelser än vad förhållandet bleve, om stadgandet ej funnes. Om
exempelvis vid omfattande sympatistrider en för flera
organisationer gemensam fråga under striden framträder som
tvist utan att vidröra gällande avtal, torde det gagna
arbetsfreden, om pågående strider få utgöra medel för lösandet
av dessa tvister, då det rör bestämmelser, som skola gälla
efter den tid avtalet upphör. Förbjudes detta förfarande,
äro nya strider att motse, då kollektivavtal på förevarande
område utlöper.”
Landsorganisationens ordförande vände sig vidare mot
stadgandet om s. k. varseltid vid arbetsinställelsers
iscensättande och mot ett par detaljer rörande arbetsdomstolens
sammansättning. Slutligen avgav han, utan att göra något
yrkande, en så lydande förklaring angående bestämmelserna
om skadestånd för avtalsbrott etc.:
”Den svåraste stötestenen i förevarande lagförslag torde
vara bestämmelserna om påföljden för brott mot gällande
kollektivavtal eller för vidtagande av olovlig stridsåtgärd.
Känt är ju, att redan gällande rätt medför påföljd i detta
avseende, och prejudikat äro givna, att brott mot gällande
kollektivavtal medför skadeståndsplikt. Med antagande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
