321 samma utse skiljemän. Arbetsgivareparten hade därvid vänt sig till vederbörande myndighet med begäran om utseende av skiljemän för arbetarepartens räkning. Så hade t. ex. varit fallet ifråga om en tvist mellan metallindustriarbetareförbundet och verkstadsföreningen år 1925. 9. Lagarne om kollektivavtal och arbetsdomstol. I den år 1926 tillsatta arbetsfredsdelegationens uppgifter ingick även, att undersökningar skulle verkställas rörande förutsättningarne för en eventuell lagstiftning angående obligatoriskt skiljedomsförfarande i rättstvister. Utan att avvakta delegationens betänkande uppdrog den folkfrisinnade regeringen i slutet av samma år åt tre sakkunniga att utarbeta förslag till sådan lagstiftning, vilket hade till följd, att arbetarerepresentanterna utträdde ur delegationen. Någon tid därefter avlämnade de sakkunniga ”preliminära utkast till lagar om kollektivavtal och om arbetsdomstolar”. Enligt utkastet till lag om kollektivavtal skulle kollektivavtalet legaliseras. Lagens bestämmelser skulle endast kunna bringas i tillämpning, därest kollektivavtal slutits. Någon skyldighet att ifråga om arbetsvillkor och arbetsförhållanden upprätta kollektivavtal skulle naturligtvis icke stadgas. Kollektivavtalet skulle vara bindande, förutom för dem som slutit avtalet, jämväl för medlem i förening som slutit detsamma. Om mellan arbetsgivare och arbetare, som bundits av samma kollektivavtal, träffats överenskommelse som stred mot avtalet, skulle överenskommelsen vara utan verkan. Under kollektivavtals giltighetstid skulle arbetsgivare och arbetare, som voro bundna av detsamma, icke få vidtaga arbetsinställelser (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig åtgärd vare sig på grund av tvist om avtalets fullgörande eller om dess giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller för att åstadkomma ändring i avtalet eller för att genomföra bestämmelse, avsedd att träda i tillämpning efter det avtalet utlupit. Sympatistrid berördes ej i lagutkastet i Fackföreningsrörelsen. 21