Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 8. Ett lagförslag år 1916
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
är en rättstvist eller en vid förhandlingarne om avtalets
upprättande icke avgjord intressetvist. Arbetsgivareföreningen
önskade därför att det i dylika fall först måtte förhandlas
mellan parterna och deras huvudorganisationer och att det
skulle bliva beroende av parternas åsämjande vid dessa
förhandlingar om tvistefrågan skulle hänskjutas till skiljedom.
Denna mening accepterades slutligen av
arbetareorganisationerna. I anslutning därtill har i flertalet kollektivavtal
införts den förhandlingsordning, varom talats i det
föregående.
Landssekretariatet erinrade vidare om, att parterna vid
upprättande av kollektivavtal ofta nödgas slutföra
förhandlingarne under trycket av redan pågående eller beslutad
arbetsinställelse, vilket tvingar parterna att i hast enas om
formuleringar, som under andra förhållanden icke skulle
accepteras. Det ligger också mycket nära till hands för en
förlikningsman att i en oklar eller allmänt hållen formulering
inlinda en faktiskt olöst intressefråga för att få till stånd en
uppgörelse mellan parterna i syfte att förebygga
arbetsinställelse. Sådana medvetet olösta intressefrågor kunna sedermera
under avtalstiden dyka upp i form av tolkningstvister. Det
blir då en mycket vansklig sak för utomstående att rättvist
avgöra, huruvida det verkligen är fråga om en rättstvist eller
en intressetvist.
Det torde vara med kännedom om dessa säregna
förhållanden som den lagstiftande makten hade nöjt sig med att
ställa till parternas förfogande ett skilj edomsinstitut, grundat
på frivillig medverkan från parternas sida (centrala
skiljenämnden). Enligt landssekretariatets mening hade
lagstiftningen på så sätt godtagit den tanke, som ligger till grund
för den i flertalet kollektivavtal föreskrivna
förhandlingsordningen.
Lagen av den 28 oktober 1887 om skiljemän borde därför
— menade landssekretariatet — icke anpassas till eller
till-lämpas ifråga om tvister rörande tolkning av kollektivavtal.
Ifrågavarande lag hade emellertid vid ett par tillfällen
anlitats, trots arbetarepartens vägran att i enlighet med
den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
