Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 9. Lagarne om kollektivavtal och arbetsdomstol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
På grundval av dessa lagutkast lät regeringen utarbeta
förslag till lag om kollektivavtal och lag om arbetsdomstol,
vilka förelädes 1928 års riksdag. Förslagen godkändes av
riksdagen, sedan några ändringar vidtagits. Lagarna trädde
i kraft den 1 januari 1929.
Kollektivavtalslagen har karaktären av civillag. Den äger
tillämpning på alla avtal mellan arbetsgivare eller förening
av arbetsgivare och fackförening eller annan liknande
förening av arbetare om villkor, som skola lända till efterrättelse
för anställning av arbetare, eller om förhållandet i övrigt
mellan arbetsgivare och arbetare. Förutsättningen är
emellertid att avtalet blivit skriftligen avfattat. Rättsligt
ansvariga för sådant avtal äro såväl de parter, som slutit
detsamma, som — ifråga om organisationerna — deras inom
avtalets giltighetsområde befintliga underavdelningar och
enskilda medlemmar. Lagen påbjuder obligatoriskt
skiljedomsförfarande ifråga om s. k. rättstvister, därest dessa icke
kunna slitas medelst förhandlingar mellan parterna. I
konsekvens därmed har stadgats förbud mot arbetsinställelser
och liknande stridsåtgärder när det gäller dylika eller andra
i ovan refererade lagutkast omförmälda tvister. Ifråga om
sympatistrider och parternas förhållande till avtals- och
lagstridiga åtgärder är kollektivavtalslagen i allt väsentligt
överensstämmande med lagutkastet. Vad angår
skadestånds-bestämmelserna skilja dessa sig från lagutkastets så till vida
att de maximerat det skadestånd, som kan ådömas enskild
arbetare, till 200 kronor.
Arbetsdomstolslagen innebär, att endast en domstol
upprättats. Denna har sitt säte i Stockholm och består av siu
ledamöter, av vilka tre förordnats bland personer, som icke
kunna anses företräda arbetsgivare- eller arbetareintressen,
medan två förordnats efter förslag av svenska
arbetsgivare-föreningarnes förtroenderåd och två efter förslag av
landsorganisationen. Domstolens utslag kunna icke överklagas.
Det står kollektivavtalsparter fritt att anlita av dem själva
tillsatta skiljenämnder i stället för arbetsdomstolen. Denna
äger att inkalla vittnen och, där den finner det påkallat,
före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
