324 lägga och utdöma vite samt besluta kvarstad eller sking-ringsförbud. Utdömt vite tillfaller kronan. I händelse av bristande tillgång till vites gäldande får detta icke förvandlas till fängelse.*) Arbetsdomstolen har efterträtt den centrala skiljenämnd för vissa arbetstvister, som hade upprättats i enlighet med en år 1920 stiftad lag. Enligt denna ägde ifrågavarande nämnd att upptaga till behandling ”fråga om kollektivavtals rätta innebörd och tillämpning, därest enligt bestämmelse i avtalet eller eljest genom överenskommelse mellan dem, som slutit detsamma, sådan fråga hänskjutits till nämnden”. Av nämnden meddelad skiljedom skulle lända till efterrättelse lika som domstols laga kraft ägande dom. De erfarenheter, som vunnos under den tid denna lag var gällande, voro stort sett gynnsamma. Landssekretaria-tet gav uttryck åt den inom fackföreningsrörelsen förhärskande uppfattningen om densamma, då det i sin verksamhetsberättelse för år 1920 uttalade, att nämnden ägde stora förutsättningar att kunna skapa ”en rationell och enhetlig praxis” och att dess utslag säkerligen skulle få en helt annan auktoritet än skiljenämndsutslagen i vanliga fall dittills haft. Inom fackföreningsvärlden önskade man därför, att denna på frivillighet från kollektivavtalsparternas sida grundade lagstiftning skulle bibehållas. Man motsatte sig också energiskt de förslag angående lagar om kollektivavtal och arbetsdomstol, som regeringen framlade år 1928. Opinionen mot dem tog sig uttryck i en av landssekretariatet proklamerad proteststrejk, som ägde rum den 22 maj, alltså omedelbart innan riksdagen gick att behandla lagförslagen. I strejken deltogo omkring 370,000 personer. Sedan riksdagen antagit lagarne om kollektivavtal och *) Svensk författningssamling 253 och 254. K. maj :ts prop. nr 39, 1928. Motionerna nr 280 och 282 I kam. samt nr 430 II kam., 1928. Andra lagutskottets utlåtande nr 36, 1928. Första kammarens protokoll nr 35 och andra kammarens protO' koll nr 38, 1928.