Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alkusanat : Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ALKUSANAT
Tämän sanakirjan ruotsalainen
hakusanasto pohjautuu pääosaltaan AB
Svenska Bokförlagetin v. 1957
julkaisemaan sanakirjaan Svensk-Tysk
Ordbok. Lisäksi on otettu mukaan joukko
uusinta ruotsin kielen sana-ainesta sekä
parisataa yleisintä Suomen ruotsille
erikoista sanaa ja sanontatapaa,
viimeksi mainitut Olof Ahlbäckin
tutkielmasta Svenskan i Finland.
Hakusanastossa on noudatettu
ehdotonta aakkosjärjestystä, koska se on
käytännössä osoittautunut
edullisimmaksi. Mitä etuja hakusanojen
mer-kityksenmukaisesta ryhmittelystä
lieneekin, siitä johtuu, että tarvittavaa
sanaa voi joutua etsimään monilta
eri palstoilta, joten sen »löytäminen»
saattaa olla varsin työlästä ja aikaa
viepää.
Uutuutena varhempien sanakirjojen
painoasuun verraten on huomattava,
että ruotsink. hakusanoissa on
painotus, mikäli se eroaa suomelle
ominaisesta tavukorosta — siis milloin paino
on jollakin muulla kuin ensimmäisellä
tavulla — ilmaistu varhemmin
käytetyn korkomerkin asemesta painollisen
vokaalin alle sijoitetulla pisteellä; esim.
förarga (ennen: förárga t. föra´rga);
begära (begära, begã’ra), mikä
varmasti tekee tekstin entistä selvemmäksi
ja asultaan paljon miellyttävämmäksi.
Substantiivien teemat — yksikön
määräämätön ja määrätty sekä
monikon määräämätön muoto — on
ilmaistu yleensä vain kantasanoista.
Esim: jakt -en -er (jakten jakter); hål
-et - (hålet hål); lyhyt tavuviiva (-)
tässä osoittaa, että monikko on
päätteetön; aft|on -onen -nar (aftonen
aftnar); acetat -et -, -er (acetatet acetat,
acetater); pilkun erottamia muotoja
FÖRORD
De svenska uppslagsorden i denna
ordbok baserar sig i huvudsak på
ordförrådet i Svensk-Tysk Ordbok, utgiven
år 1957 av Svenska Bokförlaget. Utöver
detta har dock medtagits en mängd nytt
ordmaterial samt ett par hundra för
finlandssvenskan typiska ord och
uttryck, de sistnämnda hämtade från
Olof Ahlbäcks undersökning Svenskan i
Finland.
Beträffande uppslagsorden har i
ordboken tillämpats absolut bokstavsföljd,
då detta system i praktiken har visat
sig vara fördelaktigast. Även om en
gruppering av uppslagsorden enligt
betydelse kan ha sina fördelar, följer
därav, att man ofta får lov att söka det
önskade ordet på många olika ställen,
vilket är både besvärligt och
tidsödande.
Som en nyhet i jämförelse med äldre
ordböcker kan nämnas, att betoningen
i de svenska uppslagsorden, för så vitt
den skiljer sig från den för finskan
vanliga stavelsebetoningen — alltså om
betoningen ligger på någon annan än
första stavelsen — har betecknats med
en punkt under den betonade vokalen;
t. ex. förarga (tidigare: förärga eller
/öraVga); begära (begära,begära). Detta
gör helt säkert texten tydligare än förr
och mera tilltalaiide för ögat.
Substantivens temaformer —
obestämd och bestämd form i singularis
och obestämd form i pluralis — har i
allmänhet angetts blott i samband med
grundordet, t. ex. jakt -en -er (jakten,
jakter); hål -et - (hålet, hål); kort
bindestreck (-) idet senare exemplet visar, att
pluralis saknar ändelse; af t |ön -onen
-nar (aftonen, aftnar); acetat -et -er
(acetatet acetat, acetater); de genom
komma åtskiljda formerna används jäm-
v
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
