Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De sju vise mästare - Varianter - A) Af Sagan i dess helhet - 3. Sandabar-boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
86
DE SJU VISE MÄSTARE.
―
-
föra henne. Konungen befaller i harmen, att hans son skall
halshuggas; men nu framträder Aristoteles och anför berättelserna om
Lejonets spår och Den talande fogeln såsom bevis på qvinnors
list, och huru föga de äro att tro. De öfriga berättelserna
förekomma sedan i följande ordning. Styfmodren: Valkaren och hans
son. Den andre vise: Dufvornas kornförråd tvenne dufvor
hafva samlat hvetekorn till sitt vinterförråd; hanen har ålagt honan
att icke röra detta förråd innan vintern infölle, men finner det
icke desto mindre till hälften minskadt och dödar till straff derför
sin hona: dock var felet icke hennes, utan sommarvärmen hade
uttorkat kornen, att de togo hälften mindre rum än förut; det
inser hanen, når de om hösten åter börja svälla, och ångrar nu
för sent sin öfverilning. 46). Vidare anför samme vise
berättelsen om Hyndan. Styfmodren: Spöket och de underbara
källorna (här förenade till en berättelse). Den tredje vise: Hunden
och ormen, som öfvergått till Syntipas och de vesterländska
uppteckningarne, samt Den bedragne äkta mannen. Styfmodren:
Lejonet och tjufven en tjuf har nattetid insmygt sig i en
karavan för att stjäla någon af dragarne, men råkar att dervid sätta
sig på ett lejon, som infunnit sig i samma afsigt. Lejonet
springer bort med honom, och så snart tjufven finner hvad slags djur
han råkat ut för, skyndar han att söka sin räddning i ett träd.
Sedermera träffar lejonet en apa, som förebrår det att fly för en
menniska, samt lofvar att gå upp i trädet och döda mannen;
men denne dödar i stället apan, då lejonet icke anser rådligt att
fortsätta striden. Den fjerde vise: Kakorna samt Hustrun och
krämaren. Styfmodren: Vildsvinet, som öfvergått till Syntipas
och de vesterländska bearbetningarne. Den femte vise:
Konungasonen och badaren, som återkommer i Syntipas och utgjort
förebilden för berättelsen om Konungen och hans marskalk i de
vesterländska uppteckningarne; samt Den listiga qvinnan.
Styfmodern har nu ingen berättelse, utan påminner om Amnons
förfarande mot sin syster Thamar såsom anledningen till Absaloms
uppror med sin fader (2 Samuels Bok, 13:e kap.). Hade David
låtit döda sin son Amnon, hvilken genom sitt brott väl hade
förtjenat det, så hade hans andre son Absalom icke blifvit upprorisk.
Den sjette vise svarar härtill, att David ålade Joab skonsamhet
mot Absalom, oaktadt denne var i öppet uppror mot honom (2
Sam. 18, 5); så mycket mera skäl vore det då att skóna en son,
hvilken intet ondt gjort. Samme vise anför sedermera berättelsen
om Önskningarne. Styfmodren kastar sig nu i strömmen,
de vises vid stranden utställde tjenare skynda fram och taga henne
åter upp. Den sjunde och förnämste bland de vise (af de berät
lande namngifves ingen mer än Aristoteles) förtäljer nu historien
-
men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
