Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De sju vise mästare - Varianter - A) Af Sagan i dess helhet - 7. Dolopathos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
94
DE SJU VISE MÄSTARE.
på en resa genom många länder. Han frågar konungen hvad
ynglingen brutit, hvilken han sett föras till döden. Konungen säger
honom det, och den vise anmärker då, att detta vore en vrång
dom, hvilket han ville visa genom ett exempel, hvarpå han
berättar historien om Hunden och ormen. Konungen låter nu
uppskjuta afrättningen till följande dagen och befaller domrarne att
närmare undersöka saken; men då de icke funnit någon lag, som
talar till den anklagades fördel, skall han åter utföras till bålet,
då den andre vise anländer och berättar historien om Riddaren
och hans son.
Den tredje vise berättar om en ung konung, som, då han
belägrades i Rom af en stor fiendtlig här, lät af sina rådgifvare,
lika unga och oerfarna som han sjelf, öfvertala sig att låta döda
alla äldre orkeslöse män och qvinnor. Det var blott en ende af
konungens rådgifvare, som icke deltog i detta grymma råd och
icke heller fullgjorde befallningen, utan beredde sin gamle far ett
säkert gömställe. Han kom sedermera, genom sin klokhet, så
högt i konungens ynnest, att de öfrige rådgifvarne blefvo
afundsjuka och, för att locka honom i fällan, öfvertalade konungen att
utfärda en befallning, det en och hvar skulle infinna sig på slottet,
åtföljd af sin trognaste vän och värsta fiende, sin nyttigaste
tjenare och bästa gycklare. Den unge mannen tager då med sig sin
hund, sin åsna, sin lille son och sin hustru, samt förklarar, att
hunden vore hans trognaste vän, åsnan hans nyttigaste tjenare,
barnet hans bäste gycklare, ty det roade honom mest, och
hustrun hans värsta fiende. Harmsen häröfver, förebrår hon honom
hans otacksamhet mot en maka, som alltid älskat honom och
troget vårdat hans gamle fader, genom hvars upptäckande hon skulle
kunnat bringa honom i förderf. »Nu hören J det sjelf, herr
konung,» infaller då hennes man, »om hon icke är min värsta fiende,
som för ett enda orättvist ord af mig upptäcker en hemlighet,
som kan förorsaka min död.» Konungen beundrar hans sinnrika
påfund, låter kalla hans fader till hofvet och afskedar alla sina
andra rådgifvare. 49).
Den fjerde vises berättelse handlar om en ung skön qvinna,
väl förfaren i trollkonster, hvilken, öfverlupen af friare, funnit
på den utvägen att lofva sin hand åt den, som kunde tillbringa
en natt med henne utan att insomna, hvaremot en och hvar,
som fölle i sömn, skulle betala henne 100 marker guld. Många
våga försöket, men alla misslyckas, ty hon har alltid under
hufvudkudden en förtrollad fjäder, som genast försänker dem i
sömn. En ung riddare, hvilken lyckats lika litet som de öfriga,
vill likväl våga detta äfventyr ännu en gång, men eger numera
icke de 100 marker, som fordras i händelse af en olycklig ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>