Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De sju vise mästare - Varianter - A) Af Sagan i dess helhet - 7. Dolopathos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
96
DE SJU VISE MÄSTARE.
ut i en skog att förgöras, och visar sin son i stället sju
hundvalpar, dem hans hustru skulle hafva födt. Riddaren, uppretad,
låter sätta henne i en jordhåla ända till bröstet och ger henne
ingen annan föda, än den som är tillagad för hundarne. Så
tillbringar hon sju år. Under tiden hade hennes barn, dem
riddarens moders utskickade icke haft hjerta att döda, utan åtnöjt sig
att qvarlemna i skogen, blifvit funna och uppfostrade af en vis
eremit. En dag jagar deras fader i skogen och ser der de sju
barnen, alla med gyllne kedjor om halsen. Han berättar vid
hemkomsten detta för sin moder, som genast tillkallar den hon
sändt att förgöra barnen, tvingar honom att bekänna, det han
icke efterkommit hennes befallning, samt ålägger honom att
skaffa henne barnens gullkedjor, eljest skulle han blifva straffad till
lifvet. Tjenaren lyder och finner de sex gossarne lekande vid
randen af en klar källa. De aflossa sina guldkedjor och sänka
sig i källan, på hvilken de genast synas simma såsom svanor.
Tjenaren tager deras guldkedjor och lemnar dem åt sin
matmoder, hvilken sänder dem till en guldsmed att deraf göra en skål,
men han förmår icke lossa ringarne på mer än en enda, och tager
derföre annat guld till skålen samt behåller kedjorna. De sex
bröderne, nu förlustiga förmågan att återtaga mensklig skepnad,
flyga såsom svanor till sin faders slott och slå ned i en dam
derstādes. Deras syster följer dem och visar sig än som
Svana, än
som en ung flicka, i hvilken sednare gestalt hon ofta besöker
slottet för att skaffa mat åt sina bröder. Här ser hon den olyckliga
qvinnan och visar henne ett lifligt medlidande, utan att likväk
ana, det hon var hennes mor. Riddaren fattar tycke för den
sköna flickan och frågar henne om sina öden. Hon berättar allt
hvad hon vet derom. Riddarens moder fattar då misstankar och
skickar sin tjenare att döda henne; men just, som han ämnar
hugga till, återhålles hans arm af riddaren, sem vred frågar,
hvarför han vill mörda det oskyldiga barnet. Tjenaren, förskräckt,
bekänner alltsammans. Guldsmeden tillkallas och återlemnar de
fem obrutna kedjorna, dem flickan återställer till sina bröder,
hvilka genast återtaga mensklig gestalt. En af dem var den
sedermera så ryktbare Gottfried af Bouillon, hvilken man alltid såg
åtföljas af en hvit svan, hans sjette broder, hvars kedja blifvit
bruten.
Virgile ankommer sluteligen sjelf och har äfven en berättelse att
föredraga. Det är en förening af de båda om Drottningen i tornet
och om Den otrogna hustrun, som förekomma i De sju vise mästare.
Det hela slutar med upptäckten af Luciniens oskuld samt
beskrifningen om hans kröning och regering, hvarunder han af
Christi apostlar omvändes till den sanna tron.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
