Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De sju vise mästare - Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANMÄRKNINGAR.
117
1
de Marques, sénéchal de Rome (hjelten, Laurins, är son af Marques
och Laurine, en syster till Kejsar Othon i Constantinopel, hvars rike
Laurins ärfver); Le Livre de Cassiodorus, empereur de Constantinoble
(son af Holyenon och sonson af Laurins); Histoire de Pelyarmenus de
Rome (Cassiodori son), samt Histoire du dernier fils des enfans de
Cassiodorus. Denna sistnämde fortsättning finner man i en handskrift
å Kongl. bibliotheket i Paris, tillegnad Hugues de Chatillon, grefve af
St. Pol, och då man vet, att detta grefskap innehades af honom från
1226—1247, bestämmes härigenom tiden för handskriftens tillkomst och
med detsamma har man äfven ett bevis för de fransyska
uppteckningarnes af sjelfva den ursprungliga sagan höga ålder (jfr PAULIN PARIS,
Les manuscrits français de la Bibl. du Roi. Paris 1836 LE ROUX
DÉ LINCY, Roman des sept sages, i LOISELEURS Essai sur les fables
indiennes, s. X, XXVII
KELLER, Dyocletianus Leben, s. 20). Efter en
handskrift af redaktionen N:o 2, suppleerad ur en af redaktionen N:o 1,
har LE ROUX DE LINCY (i LOISELEURS Essai &c. Paris 1838) utgifvit Le
roman des sept sages.
-
-
-
9) Herbers yttrar i inledningen, att Dom JEHANS, en
benediktinermunk i Halte selvé (eller Haute-Selve, Haute Seille Alta Silva — ett
kloster inom Nancy biskopsstift, grundadt den 26 Maj 1140; se SAMMAR-
THANI, Gallia Christiana, Paris 1715—1786. XIII, 1372 LOISELEUR,
Essai, s. 85), har förnyat denna historia och uppsatt den på god Latin
(»a ceste estoire novellée,
par biau latin l’a ordenée»),
hvarifrån åter Herbers öfverflyttat den på sitt språk
»el non et en la révérence
del filz Phelippe au roi de France
Looy, c’om doit tant loer»,
-
eller, enligt en variant, anförd af FAUCHET i hans »Recueil de l’origine
de la langue et poesie françoise ryme et romans» (Oeuvres de Claude
Fauchet. Paris 1606, s. 560 &c.):
»el nom et en la reverence
del roi fil Phelippe de France
Loeis quen doit tant loer».
I förra fallet kan med denne Filip, son af en konung Ludvig i
Frankrike, för hvilken Herbers uppgifver sig hafva skrifvit sitt arbete, icke
gerna menas någon annan än Ludvig IX:s son Filip den Djerfve (reg.
1270—1285); i det sednare åter, då det vore fråga om en Ludvig, son
af en konung Filip, måste dermed förstås Filip Augusts son Ludvig VIII
(reg. 1223—1226). Arbetet vore således i förra händelsen författadt
före 1270, i den sednare före 1223. Tillägget »qu’on doit tant louer»,
snarare tillämpligt på den vidtberömde Ludvig den Helige, än på hans
far Ludvig VIII, ger dock större sannolikhet åt den förra läsarten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
