Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De sju vise mästare - Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
116
DE SJU VISE MÄSTARE.
Mittelalters. Nürnberg 1836, s. 446). Vespasianus heter ock i Li
romans des sept sages fadren till sagans hjelte. Här äro de vise mästarne
namngifne, likasom i den hebräiska bearbetningen; icke i den grekiska.
Berättelsen om Vildsvinet har mera likhet med den motsvarande i den
hebräiska uppteckningen, än i den grekiska. Likaså slutet af
berättelsen om Den talande fogeln. Till den om Qvinnan och de tre
riddarne har den hebräiska en motsvarande; icke den grekiska. -
6) Af Syntipas känner man numera endast en handskrift i
Kejserliga bibliotheket i Wien och tvenne å Kongl. bibliotheket i Paris, efter
hvilka utgafs på trycket: »Syntipas. De Syntipa et Cyri filio
Andreopuli narratio e codd. Pariss. edita a Jo. FR. BOISSONADE. Parisiis 1828»,
den enda tryckta upplaga af detta arbete, som hittills utkommit. En
tysk öfversättning är utgifven af SENGELMANN i Das Buch von den
sieben weisen Meistern, s. 76—186. En nygrekisk bearbetning utkom i
Venedig 1805. Den öfverensstämmer noga med den gamla, utom att
berättelsen om Önskningarne der felar (KELLER, Sept sages, s. XXIX).
Man eger ock nygrekiska upplagor af 1790 och af Venedig 1815 (Götting.
Gelehrte Anz. 1843, s. 751).
7) Den handskrift å Kongl. bibliotheket i Paris, efter hvilken KEL-
LER (i Tübingen 1836) utgifvit denna bearbetning, är från 13:de seklet,
dock efter 1284, såsom af en anteckning deri synes (KELLER, Sept
sages, s. XLIII). Följande början till sjelfva sagan (efter prologen) kan
tjena såsom prof å språket och versslaget:
»Jadis a romme fu vns rois,
Ki molt fu sages et cortois,
Il ot nom vaspasianus,
Des autre rois fu audesus,
Toute romme en sa main tenoit,
Et quanque de cha mer auoit.» &c.
8) Om skiljaktigheterna i dessa trenne redaktioner, hvad
berättelserna beträffar, se Varianterne (s. 91, 92). Den första redaktionen
förekommer i 8 manuskripter från 13:de seklet å Kongl. bibliotheket och
Bibliothèque de l’Arsenal i Paris, samt i 3 från det 15:de; den andra
i 4 manuskripter från 13:de och 2 från det 15:de; den tredje i 2
manuskripter från 14:de seklet och ett från det 15:de. Denna sista synes
blifvit föranledd af de fortsättningar utaf sagan om De sju vise mästare,
hvilka man delvis eller i sin helhet finner i åtskilliga handskrifter redan
från 13:de seklet under titel: Le roman de Marques de Rome (hjelten,
Marques, är son till Cato, en af de sju mästarne, hvilka äfven här
uppträda och berätta historier); Le roman de l’empereur Fiseus, fils
de Dyoclétien empereur (samme kejsareson, som är hjelten i de äldre
fransyska uppteckningarne af De sju vise mästare, men der icke
namngifves; här berättas hans öden såsom kejsare); Le Livre de Laurins, fils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
