Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De sju vise mästare - Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
126
DE SJU VISE MÄSTARE.
parrot. London 1801, s. 126) och från Engelskan på Fransyska (af M:me
MARIE D’HEURES. Paris 1826, s. 113). Den förekommer äfven i
Sandabar-boken, i Syntipas, samt i JOHANNIS DE CAPUA Directorium humanæ
vitæ, en mellan åren 1262 och 1278 författad latinsk version af Rabbi
JOELS hebräiska bearbetning utaf Bidpais Fabler (LOISELEUR, Essai, s.
103).
―
32) Äfven denna berättelse har ett indiskt ursprung. Den
förekommer i det indiska verket Vrihath-Katha (se Katha Sarit Sagara.
Sanskrit und Deutsch von H. BROCKHAUS. Leipzig 1839, s. 57, ett
utdrag ur Vrihath-Katha — jfr Qvarterly Oriental Magazine. Calcutta 1824,
Vol. II, s. 102), äfvensom, hvad sjelfva upplösningen beträffar, i
Soukasaptati, samt igenfinnes för öfrigt i Sandabar-boken, Syntipas, Disciplina
clericalis (ed. Val. Schmidt, s. 51); Gesta Romanorum (SWANS engelska
öfversättning. London 1824. I, 120, 346; GRÄSSES tyska öfvers.
Dresden och Leipzig 1842. I, 54); GUY DE ROYE, Le Doctrinal de Sapience.
Geneve 1478 (författad 1388); ADOLPHUS, Fabulæ, N:o 5 (se LEYSER,
Historia poetarum et poematum medii ævi. Halæ 1721); STAINHÖWELS
verdeutschter Esop (omkr. 1480), 11:te fabeln; HANS SACHS’
Fastnachtsspiel »Das weynent Hündlein» af år 1554; LEGRAND D’AUSSY, Fabliaux.
Paris 1829. IV, 50, o. a. (KELLER, Sept sages, s. CXLVI — Loiseleur,
Essai, s. 107).
-
33) Samma händelse igenfinner man i den indiska berättelsen om
Nitambavati i Dasa-kumara-tscharita eller Tio unge mäns äfventyr (se
Qvarterly Oriental Magazine. Calcutta 1827, Juni), äfvensom i De 40
vizirerne (1001 Nacht. Breslau 1836. I, 179).
-
34) Denna berättelse har likaledes ett indiskt ursprung. Den
återfinnes både i berättelsen om Saktideva uti Vrihath-katha (Qvarterly
Orient. Mag. Calcutta 1835, Jan., Juni Die Märchen-sammlung des
Somadeva Bhatta aus Kaschmir. Aus dem Sanskrit ins Deutsche
übersetzt von HERMANN BROCKHAUS. Leipzig 1843. II, 167, i 28:de bandet
af Ausgewählte Bibliothek der Classiker des Auslandes) och i
Hitopadesa (WILKINS Öfvers., s. 129 MÜLLERS Öfvers., s. 86). Samma
händelse igenkänner man ock i slutet af Tredje Kalenderns berättelse uti
Tusen och en Natt (Breslau 1836. II, 112—126).
-
35) Denna berättelse har icke öfvergått till någon annan
bearbetning af De sju vise mästare, men återfinnes i STRAPAROLAS Notti
piacevoli (Venezia 1550, 1554), Notte IV. fav. 2; i Les Comptes du monde
avantureux, contenant LIV discours. Paris 1582, 2:a berättelsen, samt
i Les Délices de Verboquet le généreux. Paris 1623, s. 325 (Loiseleur,
Essai, s. 139, 187).
36) Likheten mellan denna berättelse och den allmänt bekanta, som
ligger till grund för ROSSINIS Gazza ladra, kan endast vara tillfällig, då
den sednare lärer stödja sig på en verklig tilldragelse, som skall passe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
