Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Konung Apollonius af Tyrus - Sagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
174
KONUNG APOLLONIUS AF TYRDS.
aflade sina sorgekläder och påtog konungslig drägt,
visande alla ett mildt och gladt anlete, och Tarsia förtäljde
honom nu nogare allt hvad henne vederfarits, och prisade dervid
mycket stadens höfvitsman Athenagoras för den godhet, han
henne bevisat. Apollonius tackade honom hjerteligen derför;
men då föll Athenagoras ned för hans fötter och sade: »O du
väldige och mäktige herre, finner du mig hafva af dig någon
tack förtjenat, så beder jag dig, vid den stora glädje Gud dig
förlänat, att du låter oss båda lefva samman, Gud till ära och
dig till bistånd.» Då svarade honom Apollonius: »Det goda,
du gjort min dotter och mig, att du henne skyddat och oss
båda sammanfört, ålägger mig att vilfara din begäran. Tarsia
skall dig gifven varda, men på röfvaren, som tillfogat henne
sådan vanära, vill jag strängeligen hämnas.»
Då gick Athenagoras in i staden, församlade invånarne och
förkunnade dem, huruledes Tarsias fader, Apollonius, en väldig
konung öfver Tyrus, vore kommen och hotade att samla en
stor mängd skepp och folk, att anfalla staden och straffa
densamma för den vanära, hans dotter Tarsia der lidit af röfvaren,
till hvilken hon blifvit såld. Athenagoras rådde dem derföre att
utlemna denne röfvaren, på det de sjelfve måtte blifva skonade.
Då utgingo stadens invånare, både män och qvinnor, till
Apollonius, så väl för att få honom skåda, som för att af honom
begära nåd och förskoning. Och funno de Apollonius klädd i
konungslig skrud, med krona på sitt hufvud, och sittande på
en kunglig thron, med Tarsia vid sin sida, och då de nu
begynte bedja, att han icke för en illgerningsmans skull måtte
straffa dem alla, svarade han, att allenast de ville utlemna
röfvaren, skulle dem intet ondt vederfaras. Då grepo de
röfvaren och kastade honom på ett bål att brännas; men allt hans
gods lemnades till Tarsia, som deraf skänkte röfvarens fogde,
af hvilken hon funnit hjelp i många måtto, 200 guldstycken,
jemte friheten. Sedan förärade Apollonius staden 50 marker
guld, hvarföre invånarne till tacksamhet uppreste ett torn, på
hvilket sattes en inskrift att bevittna den rika gåfva,
Apollonius gifvit, samt anledningen dertill.
·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
