Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Helena Antonia af Constanttnopel - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
184
HELENA ANTONIA AF CONSTANTINOPEL.
3.
Helena Antonia af Constantinopel.
Denna till folkroman utarbetade legend är sannolikt af engelskt eller
rättare anglosachsiskt ursprung. De många särskilda bearbetningarne
deraf, så olika än de handlande personernes namn der uppgifvas och till
huru olika lokaler berättelsens utgångspunkt än är förlagd, stämma dock
alla öfverens deruti att förlägga händelsernas hufvudknut till England.
Den äldsta hittills bekanta form, hvaruti denna berättelse framträdt, är
ock en anglosachsisk legend, införd af MATTHEUS PARISIENSIS
(Matthew Paris, benediktiner-munk uti St. Albans kloster i Oxfordshire,
död 1259), i dess »Vitæ duorum Offarum sive Offanorum, Merciorum
Regum», der ungefär samma händelser, som i folksagan tilläggas konung
Henrik af England och Helena Antonia, berättas om konung Offa I af
Mercien, som anses hafva lefvat omkring 750, och dess gemål (närmare
härom se Varianterne efter sagans slut).
糖
Å Kongl. Bibliotheket i Stockholm finnes en handskrift i 4:o af 138
blad på anglo-normandiska språket, skrifven på pergament och
innefattande en slags universal-krönika från Adam till kejsar Ludvig af
Bäjern (reg. från 1314—1347), indelad i 116 kapitel. Med berättelsen
om kejsar Ludvigs seger öfver Fredrik af Österrike (vid Mühldorf 1322)
och den sednares afsändande till Lombardiet, »der han lade många fria
städer och goda slott under Ludvigs af Bäjern välde», afbrytes krönikan.
Den siste regent, hvars regeringstid utsättes, är påfven Johan XXII (fr.
1316–1334), och då, tvärtemot hvad eljest i denna krönika noga
iakttages med de öfriga kejsarne, antalet af kejsar Ludvigs regeringsår icke
uppgifves, skulle man häraf kunna sluta, att krönikan är skrifven mellan
1334 och 1347. Förf. egnar företrädesvis sin uppmärksamhet åt
förhållandena i England, och redan vid historien om de israelitiske domrarne
begynner i marginalen en engelsk konungalängd. Handskriften har,
enligt hvad som synes af en namnteckning på första sidan, med årtalet
1596, tillhört den bekante lärde fransyske antiqvarien Claude Fauchet
(död 1601). I 53:dje kapitlet, som handlar om »Tyberie Constantyn»
(kejsar Tiberius II i Constantinopel, reg. fr. 578—582), förekommer en
berättelse om dennes dotter Constance, hvari man återfinner samma
grunddrag, som i legenden om konung Offas gemål, men med flera tillägg,
hvilka gifva denna berättelse ännu mera likhet med sagan om Helena An-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
