Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Helena Antonia af Constanttnopel - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INLEDNING.
185
tonia (se Varianterne). Den har sannolikt inkommit i nämda krönika,
såsom varande vid den tid denna skrefs en i England gängse folk-berät
telse, hvari man efter all anledning har att söka den egenteliga källan
så väl till GOWERS berättelse om Constantia i 2:dra boken af hans
Confessio Amantis, som till hans samtida CHAUCERS (född 1328, död 1400)
Man of Laws Tale bland Canterbury Tales (se CHAUCER, Poetical
Works. London 1843, s. 34—43), der man återfinner samma händelser
och samma personer som i krönikan, såsom Custance, sultan af Syrien
(»Soudan of Surrie»), constablen i Northumberland och hans hustru
Hermegild, konung Alla, hans moder Donegild och son Maurice, &c.; ehuru
man hittills trott, att dessa gamla engelska skalder lånat sitt ämne
antingen från en bretagnisk Lai Emare (TYRWHITT i The poetical Works
of Chaucer. London 1843, s. LVIII. GRÄSSE, Literärgeschichte.
II. 3, s. 285. Se Varianterne), hvilken dock ej förr än efter deras
tid, troligen under Henrik VI:s regering (1422—1461) öfversattes på
Engelska (WARTON, History of Engl. Poetry. III, 123) och blifvit
utgifven af RITSON i Ancient English Metrical Romances. London
1802. II, 204—247; eller ock från en i den italienska
Novell-samlingen Il Pecorone (Giorn. X. Nov. I) af Ser GIOVANNI (omkring 1378)
förekommande likartad berättelse om Dionigia af Frankrike (se
Varianterne), hvilken berättelse sedermera äfven influtit i STRAPAROLAS Notti
piacevoli (Notte I. Fav. 4, se DUNLOP, History of Fiction. II, 383,
443).
Utom dessa engelska, bretagniska och italienska bearbetningar af i
sjelfva verket samma ämne, finner man det äfven behandladt af en
nordfransysk Trouvère i 13:de århundradet, PHILIPPE DE REIMES, som
deröfver skrifvit en versifierad »Roman de la Manekine», så kallad, emedan
tvenne gånger en docka der blir uppbränd i den dygdiga prinsessans
ställe, hvilken der är en dotter af konungen i Ungern (se DE LA RUE,
Essais historiques sur les Bardes, les Jongleurs et les
Trouvères normands et anglo-normands. II, 366—374 och Roman de
la Manekine par Philippe de Reimes, trouvère du 13 siecle,
publié par FR. MICHEL. Paris 1840). Denna roman har åter legat till
grund för »Miracle de Nostre-Dame, comment la fille du roy du Hongrie
se copa la main pour ce que son pere la vouloit espouser, et un
esturgon la garda VII ans en sa mulete», som förekommer i MONMErqué’s
och MICHEL’s Théatre Français au moyen age. Paris 1839, s.
481—542 (se Varianterne).
I Frankrike uppstod äfven, af obekant författare, »Le roman de
la belle Heleine de Constantinople, mère de St. Martin de
Tours et de saint Brice son frère» (Paris, utan tryckningsår, 4:o; Paris
1586, 4:o, och Troyes, utan tryckningsår, 8:o), hvaraf D’ORVILLE (»Mélanges
tirés d’une grande Bibliothèque. H, 182—206) lemnat en öfversigt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
