Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Helena Antonia af Constanttnopel - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
186
HELENA ANTONIA AF CONSTANTINOPEL.
utaf hvilken man finner, att denna gamla fransyska roman troget
öfverensstämmer med den svenska folkberättelsen, utom i afseende å tiden för
berättelsens utgångspunkt, som i den fransyska uppgifves till år 420,
men i den svenska till år 1080, samt i afseende å Helenas fars och
gemåls krigsbragder mot Saracenerne, hvilka i det fransyska arbetet
berättas vida utförligare än i det svenska.
-
-
Den fransyska romanen framkallade tidigt den tyska: »Eine
schöne, anmuthige und lesenswürdige Historie von der geduldigen Helena,
Tochter des Kaiser Antonii, welche i aller Gedult so viele Trangsalen und
Widerwärtigkeiten mit höchster Leidsamkeit und Stärke sowohl bey Hofe,
als in ihrer 22jährigen Wanderschaft ausgestanden. Allen
Weibspersonen zum Beyspiel, denen kuriösen Liebhabern aber zum Schröcken in
Druck gegeben. Köln am Rhein und Nürnberg» (utan tryckår). Redan
förut hade likväl samma ämne blifvit behandladt i en ännu icke tryckt
tysk dikt från 13:de århundradet: »Graf May und Belaflor» af okänd
författare (se HARDT i Bragur. IV. 2. s. 196 DOCEN i Jen. Litt.
Zeit. 1810. N:o 109, s. 270—271 HAGEN i Museum für
altdeutsche Literatur und Kunst. I, 333—334, samt i Grundriss
zur Geschichte der altdeuts chen Dichtkunst, s. 200) äfvensom i
en år 1400 författad dikt: »Von eines Kuniges Tochter von Frankreich,
ein hübsches Lesen, wie der Künig sie selb zu d’Ee wolt hon, des sie
doch got vor im behüt und darumb sie vi trübsal und not erlidt zuletst
ein Künigin in Engellant wart» (Strassburg 1500 och 1508, 4:o), af
HANS VON BÜHEL eller DER BÜHELER, författare till den ofvan (s. 12)
omnämda bearbetningen af sagan om De sju vise Mästare, kallad
Dyocletianus Leben (GÖRRES, Die teutschen Volksbücher. Heidelberg 1807,
S. 137—140. GRÄSSE, Literärgeschichte. II. 3. s. 285. Se
Varianterne).
―
-
Den fransyska folkromanen finner man redan 1621 öfverflyttad på
Nederländska (se Van den Bergh, De nederl. Volksrom. s. 10,
48), och troligen äro både de svenska och danska Helenorna likaledes
öfversatta derifrån. NYERUP (Morskabsl. s. 139) omnämner danska
upplagor af år 1677, 1703, 1724 och 1729, af hvilka den sistnämda tyckes
varit den äldsta han sett, emedan det är den enda, hvars titel han
anför: »En underlig og dog meget skjön Historie om den taalmodige
Helena, en Kongedatter af Constantinopel, som i langsommelig Tid lidte
stor Armod, Sorg og Bedrövelse; thi der hun var ved 16 Aar, maatte
hun römme sin Faders Gaard, fordi hendes egen Fader vilde tage hende
tilægte. Den är meget lystig, men derhos og bedrövelig at læse, og man
kan i den rettelig see Lykkens ustadige Löb». Från Danskan åter blef
den öfversatt på Isländska (A. MAGNEUS, Excerpta ur Saugum.
N:o 576. 4:o. C).
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
