Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Helena Antonia af Constanttnopel - Sagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HELENA ANTONIA AF CONSTANTINOPEL.
213
·
låta döpa sig. Konung Moriant släppte då konung Henrik ur
fängelset, och de blefvo förlikte, hvarefter Moriant lät sig döpa,
med många andra Turkar, samt antog namnet Moradin.
Sedermera blefvo båda konungarne med deras folk en god tid i
staden Brügge, togo så afsked af konung Moradin, gingo till
skepps och seglade till Skottland, hvaröfver nu regerade brodren
till den Amaris, som förut är omtald, och var denne broder,
vid namn Gamas, en hedning, men hade en syster, Lucennia,
som gerna ville blifva kristen, ehuru hon icke tordes
uppenbara sådant för sin broder.
När nu de kristne furstarne kommit i land, slogo de läger
för staden Narbone 14), der konung Gamas bodde; och när han
såg det kristna folket stå utanför staden, rustade han ock sig
och sina män, ryckte ut ur staden och öfverföll de kristne,
och stupade mycket folk på båda sidor. Brixius högg
handen af konung Gamas och hade slagit honom ihjel, om icke
många hedningar skyndat till hans hjelp, då Brixius blef fången
och biskopen af Tours äfven. När konung Antonius det såg,
förtröt det honom, och han ville söka befria dem, men kom
så djupt in bland hedningarne, att han sjelf blef tagen, till stor
harm och bedröfvelse för konung Henrik och Martinus, hvilka
likväl icke förmådde det hindra.
Så snart konung Gamas blifvit läkt, lät han konung
Antonius komma för sig i sitt palats, desslikes biskopen och
Brixius, och svor, att han skulle hämnas på dem och låta dem
alla tre få den skamligaste död, han kunde upptänka, derföre
att Brixius afhuggit hans hand under slaget. Men då hans
syster Lucennia det hörde, sade hon: »Käre broder, om Jock
ihjelslogen desse usle kristne, hvad godt kunden J hafva deraf?
Sannerligen slätt intet; derföre vill jag råda eder, att J behållen
dem hos eder fångna, på det, om till äfventyrs de kristne få
någre af våre ypperste i sitt våld, vi må kunna lösa dem igen
emot desse, utan guld eller penningar; men slån J dem ihjel,
och J eller någon af edra furstar blefve fångna, hvilket kan
ske så snart i dag som i morgon, så fån J samma dom.
Derföre betänken eder väl häruppå.» (Men Lucennia hade den.
unge Brixius mer i hjertat, än de ord hon talade med sin broder).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
