Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Kejsar Octavianus - Sagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
258
KEJSAR OCTAVIANUS.
1
hade äfven sedermera så godt bistånd af honom mot de otrogne,
att, när kriget var slutadt, tillsade han honom att utbedja sig
en belöning; hvad han än begärde, skulle, så vidt det stode i
furstens makt, honom förunnas. På sin moders inrådan bad han
då allenast om ett fartyg att öfverföra henne och honom till
Frankrike, der hon kort förut fått veta, att hennes gemål för
närvarande befann sig. Fursten ville ogerna skilja sig från Leo,
men kunde dock icke bryta sitt löfte. Han utrustade derföre
sina bästa fartyg och gaf Leo 2000 väl rustade krigsmän till
följeslagare, hvilka äfven efter framkomsten skulle stå under
hans befäl, samt många dyrbara skänker dessutom. Så gick
Leo, efter ett tacksamt afsked från fursten, om bord, jemte
sin moder, sin trogna lejoninna och sina krigare, och ankom
med gynnande vind till Frankrike. Här fingo de höra, huru
hedningarne framträngt ända till Paris, men nu voro på
återtåget derifrån, och huru de såsom fånge medförde den mäktige
kejsaren af Rom, samt dessutom en af de kristnes tappraste
riddare. Leo, ifrig att kunna befria sin fader, ordnade sin
krigareskara och tågade framåt, men visste icke rätt, hvar han
skulle träffa fienden, då lejoninnan hastigt begynte hugga med
ramarne i marken och väldigt ryta, hvaraf Leo förstod, att de
han sökte icke voro långt borta. Han lät derföre sina män
stanna och intaga så fördelaktig ställning som möjligt. Snart
visade sig ock många tusen hedningar, med sultan i spetsen,
och Leo såg huru helt nära intill sultans person fördes tvenne
fångar, hvilka man tycktes med mycken omsorg bevaka. Vid
denna syn slog hjertat häftigt i Leos bröst, och han rusade nu
i spetsen för sina ryttare så våldsamt emot hedningarne, att
de, öfverraskade af detta oförmodade anfall, begynte gifva vika,
oaktadt sin mångdubbelt öfverlägsna styrka. De samlade sig
dock snart åter vid sultans rop, som förebrådde dem att vika
för en så ringa skara, och sjelf kämpade modigt mot Leos
män. När Leo det såg, vände han sig mot sultan, men blef
förekommen af lejoninnan, hvilken, retad af ett nyss erhållet
sår, kastade sig öfver sultans häst och slog den till marken,
samt höll på att äfven rifva ihjel ryttaren, då Leo höll
henne tillbaka och tvang sultan att gifva sig fången. Nu blefvo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
