Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hildegardis och Talandus - Varianter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VARIANTER.
271
förrådiskt mot kejsarinnan och alltsedan fallit i en obotlig tvinsot.
Hon ålägger honom att bikta sina synder, och sedan hans
illgerning sålunda blifvit upptäckt, botar hon honom. Derefter kallas
hon till kejsaren, hvars broder blifvit spetälsk Äfven denne
ålägger hon att uppriktigt bekänna allt det onda han gjort och
återger honom helsan, sedan hennes oskuld på detta sätt blifvit
erkänd. Hon ger sig nu äfven tillkänna för kejsaren, som gerna
ville återförenas med henne; men hon vägrar och ingår i ett
kloster, der hon egnar sina återstående dagar åt Guds och den Heliga
Jungfruns tjenst (Histoire littéraire de la France. XIX,
850—855).
3. Flourence, dotter till kejsaren i Rom, hade redan vid tio
års ålder inför Gud aflagt kyskhetslöfte. Alla friare, hennes
skönhet tillvann henne, blefvo derföre afvisade; men konungen i
Grekland, en ibland dem, lät icke afskräcka sig af hennes afslag, utan
tågade med en stor här mot Rom för att vinna henne med våld.
Kejsaren, hennes fader, gick ut att strida mot honom, men
återvände ur slaget dödligt sårad och ålade nu, på sotsängen, sin
dotter att förmäla sig med en romersk konungason, vid namn Esmère,
såsom den ende, hvilken kunde försvara henne och riket.
Brölloppet skulle emedlertid icke firas förrän fienden blifvit fördrifven,
och Esmère ryckte derföre genast ut mot den grekiske konungen,
den han tvang att fly om bord på ett fartyg, dit Esmère följde
honom och nödgade honom att gifva sig fången. Men under tiden
hade fartyget drifvit från land och fördes af vågorna till kusten af
Grekland. Konungen befann sig sålunda i sitt eget rike, men var
likväl nog ridderlig att låta Esinère återvända oantastad och tillika
gifva honom en rik lösepenning. Esmère hade en bror, vid namn
Miles, som länge i hemlighet älskat Flourence. Denne, så snart
brodren försvunnit från slagtfältet, lofvade sina män stora
belöningar, om de ville for Flourence intyga, att Esmère stupat i slaget,
hvartill ock alla funnos villiga, med undantag af tvenne, af hvilka
Miles dödade den ene, men den andre flydde till påfven och
angaf för honom Miles’ missdåd. Påfven lät då fängsla honom; men
då underrättelse någon tid derefter anlände om Esmère’s räddning
och snara hemkomst, lät Flourence, rörd af Miles’ böner, släppa
honom lös. Båda, jemte ett talrikt följe, redo nu Esmère till
mötes; men da de, under vägen, genomforo en stor skog, uppkom
en häftig storm, som uppdref så täta moln af damm, att de
vägfarande ingenting kunde se hvarken framför eller bakom sig. Miles
begagnade sig häraf att på en honom bekant afväg föra Flourence
långt in i skogen, der han flere gånger sökte med våld vinna sin
önskan, men alltid hindrades af hennes ihärdiga motstånd och af
vilda djur, som kommo till hennes hjelp. Förbittrad häröfver upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>