Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hildegardis och Talandus - Varianter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VARIANTER.
273
hvilken han, under en valfart till heliga grafven, sätter att styra
riket, biträdd af hans broder. Denne förälskar sig i sin svägerska,
som låter fängsla honom, men frigifver honom vid kejsarens
ankomst. De rida båda, jemte ett talrikt följe, att möta denne.
Under vägen uppspringer en hjort, hvilken deras följeslagare jaga,
och då nu kejsarinnan blir i skogen ensam med sin svåger, börjar
denne åter förfölja henne med sina kärleksförklaringar. Afvisad
med förakt, upphänger han henne vid håret i ett träd och
inbillar sedermera sin broder, att hon blifvit bortröfvad. En grefve
(i de tyska Gesta en hertig) räddar henne och för henne till sitt
hof, der hon utsättes för nya förföljelser af grefvens hofmästare,
som, för att hämnas hennes obeveklighet, mördar sin herres
dotter och sätter den blodiga knifven i den sofvande kejsarinnans
hand. Hon misstänkes nu att hafva föröfvat mordet; men grefven
åtnöjer sig med att förvisa henne sitt hus, hvarvid han ger henne
en rik skänk, med en del hvaraf hon friköper en missdådare, som
föres till döden, samt tar honom sedermera i sin tjenst; men
denne förråder henne till en skeppare, som likaledes blifvit intagen af
hennes skönhet och nu, i samråd med hennes tjenare, lockar
henne om bord på sitt fartyg. En uppkommen storm räddar henne
från att misshandlas; fartyget förliser, och kejsar innan drifves i land
nära en stor stad (ett kloster i de tyska Gesta), der hon för en så
helig lefnad, att Gud, till belöning derför, förlänar henne förmåga
att bota alla slags sjukdomar. Ryktet härom församlar hos henne
kejsaren och dennes broder, som blifvit spetälsk, hofmästaren, som
blifvit blind och döf, hennes förrädiske tjenare, som blifvit lam,
och skepparen, som fallit i vansinne. Hon ålägger dem alla en
fullständig bikt och upptäcker sig sedermera för sin gemål (Douce,
Illustrations of Shakspeare, s. 568–570. SWAN,
Gesta Romanorum. I, CXIV-CXXXII. GRÄSSE, Gesta
Romanorum. II, 152—159).
5. Eraclius, en kejsare i Rom, hade en broder vid namn
Narcissus, hvars gemål hette Elisabeth. Han var en gammal man
och hade inga barn, men Gud hörde hans böner så att hans
gemål nedkom med tvenne gossebarn, hvaraf den ene kallades
Ditterich den hvite och den andre Ditterich den svarte. Då de voro
sex år gamle, dogo deras föräldrar. När de hunnit till myndig
ålder, ville Romarne, att de skulle förmäla sig, och valet föll på
konungens af Affrica dotter Crescentia, som sjelf skulle få välja
emellan båda. Hon valde Ditterich den svarte.
Då denne någon
tid derefter skulle företaga en hårfärd öfver hafvet, satte han
henne under sin broders beskydd; men denne fattade kärlek för sin
svägerska och ville locka henne till synd. Då inga föreställningar
Sv. Folkböcker.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
