Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Grisilla - Sagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
280
GRISILLA
tillsammans och utvalde ibland sig en, hvilken bäst kunde föra
deras talan; denne trädde fram till markgrefven och yttrade så
å allas vägnar: »Ädle herre, din mångfalldiga godhet har länge
gjort dina undersåter försynta att tala dig till om en sak, som
ligger dem på hjertat; men nu skall min röst gifva dig
tillkänna ditt folks vilja och begäran, icke derföre, att jag anser
mig bättre eller visare än de öfriga, utan emedan du bevist
mig ännu flera välgerningar än någon annan; ty alla dina
gerningar äro goda och behaga oss så mycket, att vi räkna för en
stor lycka att stå under din styrelse. Dock är det ett, om vi
våge bedja dig derom, hvarigenom vi skulle anse oss blifva det
lyckligaste folk, som i något land kan finnas: det vore, att du
ville snart taga dig en gemål och hålla bröllopp; ty tiden
förgår så hastigt. Du är väl ännu i dina unga år, men
ålderdomen kommer tyst och stjäl din ungdom bort, utan att du
märker det. Så vet du ock, att döden gästar de unga så väl som
de gamla, ty för honom är ingen fri, och lika visst det är, att
han kommer, lika ovisst är det, när han kommer. Vi bedja
dig derföre i all ödmjukhet, att du ville höra ditt folks bön
och förtro åt oss att utse dig en brud; vi vilje uppsöka åt dig
en som är dig värdig både genom börd och skönhet, och af
hvilken vi alle kunna hoppas det godt är. Ädle herre, befria
ditt folk från dess bekymmer att se dig dö utan någon
arfvinge, och unna dina undersåter den glädjen, de af allt sitt hjerta
begära och åstunda.»
Herr Volter blef häraf bevekt, så att han svarade: »Käre
vänner, J tvingen mig till det, som aldrig kommit uti mina
tankar; ty helst hade jag valt en obehindrad frihet, hvilken
sällan finnes i äktenskapet. Mitt folks önskan och begäran vill
jag likväl gerna efterkomma, dock så, att den omsorg, J
viljen hafva eder förtrodd, att skaffa mig en brud, den åtager
jag mig sjelf; ty en qvinna stiftar ofta ondt mellan fadren och
barnen, och svårt är att här träffa ett i allo godt val. Men
jag vet, att allt det goda, som hos menniskan finnes, det
kommer från Gud, och till honom sätter jag min förtröstan, att
han så styr min håg, att det länder till mitt och edert bästa.
Likväl, om jag nu, efter eder vilja och åstundan, tager mig en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
