Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Grisilla - Sagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GRISILLA.
285
komst om natten och dess hemlighetsfulla uppdrag; men likväl
hörde man af henne ingen suck, eller fälde hon någon tår, eller
yttrade den ringaste klagan. Hon kysste barnet, välsignade
det och lemnade det åt budet, sägande allenast: »Gå nu bort
och fullgör hvad min herre dig befallt; dock beder jag dig, att
du tillser, så framt det icke är din herre emot, att icke foglar
eller vilda djur förtära det späda barnet.» Så tog tjenaren
barnet och bar det till herr Volter, samt sade honom från
början till slut huru alltsammans tillgått.
Häröfver blef herr Volter djupt rörd i sitt hjerta, men
han ville likväl icke upphöra att pröfva sin maka, utan
befallte allenast tjenaren att väl vårda barnet och föra det till
Bononien 14), till markgrefvens syster, som var förmäld med
grefven af Pavintz 15), att hon måtte uppfostra den späda
såsom sin egen dotter. Efteråt gaf herr Volter noga akt på
Grisillas ansigte och ord, men aldrig kunde han annat
förmärka, än att hon var honom lika tillgifven och undergifven som
förut, lika nöjd och glad till sinnes, och aldrig yttrade hon
något ord om sin förlorade dotter.
Fyra år derefter fick Grisilla, till stor glädje för herr
Volter och alla hans undersåter, en son, ett skönt, älskligt
barn. Men när detta barn var två år gammalt kom det åter
markgrefven i hågen, att han skulle ännu en gång pröfva sin
hustru, och han sade derföre till henne: »Du har redan hört,
Grisilla, huru mitt folk förtryter, att jag tagit dig till hustru, i
synnerhet nu, då du fått en son, som skulle en gång
efterträda mig i regeringen. Deras knot kommer nu ofta för mina
öron. De säga: ’När herr Volter dör, så blir ju Janiculi
dotterson vår landsherre; men aldrig skall ett så mäktigt och
berömdt land blifva en så ringa herre underdånigt.’ Sådant tal
går, Gud förbarme sig, hvar dag bland folket. Jag vill gerna
hafva fred och ro, men jag kan det icke för allt detta
missnöjets skull. Derföre ernar jag nu göra med din son
detsamma som jag förut gjort med din dotter. Jag har velat säga
dig det på förhand, att du icke må för mycket sörja deröfver,
när det sker.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
