Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Grefvinnan af Rosilien - Sagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GREFVINNAN AF ROSILIEN.
299
gossebarn, hvarför hon innerligt tackade Gud, och så snart
barnen kunde uthärda att resa, lemnade hon Florens och
begaf sig närmare Rosilien, dock ännu alltid under fremmande
namn. Så kom hon till Mompelien 6), der hon alltid kunde få
tidningar från Rosilien om hvad som der var å färde.
Men sedan grefve Bartram genomrest sitt land öfverallt
och gjort sig underrättad om, huru der stod till, samt funnit
allt godt, lät han bjuda sitt ridderskap och hela sin adel, med
deras fruar och döttrar, till ett stort gästabud i sin hufvudstad,
att dermed fira hans hemkomst.
När grefvinnan sådant hörde, beslöt hon att äfven resa dit
och medtaga sina båda söner, hvilka nu voro två år gamla och
grefve Bartram ganska lika. Då nu alla de bjudne voro
församlade på slottet och redan satt sig till bords, infann sig
grefvinnan, och förr än någon blef det varse, steg hon fram till
det bord, der grefven satt med sina rådsherrar, föll på knä
och räckte grefve Bartram den ring, han trodde sig hafva
lemnat åt sin älskarinna i Florens, samt påminte honom hvad han
yttrat till hennes sändebud i afseende på denna ring, och bad
honom ödmjukt, att han nu icke längre måtte förskjuta sin
lagliga hustru och sina båda barn, hvilka hon nu förde till
honom.
Grefven blef härvid högeligen förvånad, men kände genast
igen ringen, och alla de närvarande yttrade högt sin glädje, att
deras goda grefvinna var återkommen och medhade tvenne raska
söner, hvilka alla funno likna grefven. Nu berättade
grefvinnan för sin man huru alltsammans tillgått, och grefven blef så
rörd öfver hennes trohet och tillgifvenhet mot honom, att han
tog både henne och sina båda söner med ömhet i sin famn och
lofvade att hädanefter af allt sitt hjerta hålla henne kär. Och
blef häröfver stor glädje både bland höga och låga, och det
grefliga paret lefde sedan kärligen och lyckligt tillsammans i
många år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
