Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Om fyra Köpmän - Varianter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
316
OM FYRA KÖPMÄN.
i Melun, och yrkade att både Gérard och Euriaut måtte
ditkallas, då han ville offentligen ådagalägga, om han vunnit vadet eller
icke. Sedan båda infunnit sig, förklarade Lisiard inför hela
hofvet, att Euriaut öfverlemnat sig åt honom och anförde såsom bevis
derpå det födelsemärke han upptäckt. Gérard erkände, i trots af
Euriauts försäkringar om sin oskuld, detta bevis vara ofvertygande
och samtyckte att lemna sitt grefskap åt Lisiard, men beslöt ock
med detsamma att taga en blodig hämd på sin trolösa älskarinna.
Han förde henne till en skog, der han ämnade doda henne; men
just då hon skulle emottaga dödshugget, såg hon en stor orm rusa
fram att anfalla Gérard bakifrån, och hon var ädelmodig nog att
varna honom för sin fara. Han vände sig om och dödade ormep,
men hade numera icke hjerta att taga lifvet af den, som nyss
räddat hans, utan åtnöjde sig att lemna henne ensam i skogen, der
hon, förtviflad öfver hans aflägsnande, nedföll afdånad. I detta
tillstånd fann henne hertigen af Metz, hvilken med tjugu riddare
återkom från en valfärd till St. Jacobs graf i Gallicien och nu
förde henne med sig till sitt slott. Under tiden begaf sig Gérard,
förklädd som jongleur, till sitt grefskap för att erfara, huru hans
förra undersåter befunno sig under sin nya herres styrelse, och fick
derunder tillfälligtvis höra ett samtal mellan Lisiard och Gondrée,
som öfvertygade honom om Euriauts oskuld. Han beslöt nu att
uppsöka henne för att godtgöra sin orättvisa och hade under dessa
sina efterforskningar en mängd äfventyr, hvilka han alla lyckligen
genomgick. Sluteligen fick han höra, att i Metz en qvinna blifvit
dömd att brännas, såsom anklagad att hafva mördat hertigens
syster. Gérard beslöt att begifva sig dit och anlände just som man
skulle tända bålet. Då han i den anklagade igenkände sin länge
saknade Euriaut, skyndade han att hos hertigen utverka uppskof
med afrättningen och erbjöd sig att med svärd och lans bevisa den
dömdas oskuld mot hennes anklagare, en af hertigens riddare.
Denne besegrades och bekände nu, att han, af hämd deröfver att
Euriaut försmått hans kärlek, mördat hertigens syster, som låg i
samma säng som hon, och satt den blodiga knifven i den sofvande
Euriauts hand. Hennes oskuld blef sålunda erkänd och hon
återförenades med sin älskling, som nu i hennes sällskap begaf sig till
Nevers och utmanade Lisiard till envig inför konungen och
hofvet. Äfven här segrade den rättvisa saken, och Lisiard tvingades
att bekänna sitt förräderi samt afstå åt Gérard både grefskapet
Nevers och Forez. Gondrée brändes, och till slut firade Gérard sitt
bröllopp med Euriaut (Histoire littéraire de la France.
XVIII, 761—768).
2. Konung Flores af Ausai gifte sig vid 17 års ålder med
furstens af Brabant femtonåriga dotter. Båda voro sköna, fromma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
