Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Om fyra Köpmän - Varianter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
318
OM FYRA KÖPMÄN.
enligt vadets lydelse, sadlade sin häst och lemnade följande natt
sitt hem. Hans hustru förundrade sig mycket öfver denna hastiga
afresa, och blef högeligen bedröfvad, då hennes far, hvilken de
båda riddarne tagit till vittne vid vadet, underrättade henne om
anledningen till Robiers’ afresa och förebrådde henne, att hon
bringat skam öfver hans hus. Då ingen trodde hennes
försäkringar om sin oskuld, beslöt hon att uppsöka sin man, afskar sina
långa lockar, klädde sig i karlkläder och lemnade i hemlighet sin
faders borg. Hon lyckades finna sin man, af hvilken hon ej
igenkändes, tog tjenst hos honom såsom väpnare och tjenade honom
troget i sju års tid, hvarefter hon ändteligen förmådde honom att
återvända till sitt hemland och utmana till envig Raous, af hvilken
hon försäkrade, det han blifvit skamligen bedragen. Robiers
segrade och tvang Raous att bekänna huru allt tillgått, hvarefter
Jehane gaf sig tillkänna och lefde sedermera i tio år lyckligen och
väl med sin man. Emedlertid hade konung Flores’ baroner
nödgat honom att skilja sig vid sin drottning, som icke gaf honom
några barn, och taga en annan gemål, med hvilken han lefde i
fyra år, utan att detta äktenskap blef mera välsignadt än det förra.
Sedan hans sednare gemål dött, och konungen i tvenne år varit
enkling, sökte hans baroner förmå honom att gifta sig för tredje
gången; men han förklarade, att han aldrig skulle taga någon`
gemål, hvilken han icke funne lika skön och god som hans första
drottning. Då berättade en af hans riddare om den sköna Jehane,
som nu blifvit enka, huru trogen hon varit mot sin man och huru
hon i fägring och dygd öfvergick alla andra qvinnor. Berättelsen
om hennes öden behagade konungen så mycket, att han sände
samme riddare att å hans vägnar fria till Jehane; men hon
fordrade, att konungen skulle fria sjelf, och då han efterkom denna
hennes önskan, blef deras bröllopp snart firadt, och innan året
var ute, gaf Jehane sin gemål en son, som fick namnet Florens,
och en dotter, som kallades Florie. Då Florens kom till manlig
ålder, utmärkte han sig så mycket genom mod och klokhet, att
han valdes till kejsare i Constantinopel, och Florie blef förmäld
med en
son till konungen i Ungern. (MONMERQUÉ et MICHEL,
Théatre Français au moyen age, s. 417—430).
3. I staden Verdun i Frankrike voro tvenne köpmän, vid
namn Gilot och Gillam, den förre rik, den sednare fattig, men
båda alltsedan sin barndom förtrogne vänner. Gilot hade en enda
dotter, Irmengart; Gillam en enda son, Bertram. Den sköna och
rika Irmengart fick många friare; men hennes fader gaf henne åt
Bertram, oaktadt alla insagor af hennes mor, som önskat sin
dotter en rikare och förnämare man. Sedan de unga varit gifta i tio
år företog Bertram en resa till Prufis, hvarest hölls en stor mark-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
