Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Melusina - Sagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
336
MELUSINA.
De båda yngsta sönerne, Didrick och Reimundt, voro båda
två vackra och välskapade, och blefvo i framtiden ädle, tappre
och förståndige riddare. Reimundt, den yngste, blef slutligen
grefve till Forst efter sin fader och farfader 12).
* Under det Melusina sålunda födde åt sin man den ena
sonen efter den andra, hade flera år förflutit, hvarunder
Reimundt och hans hustru betydligt tilltagit i makt och anseende.
Melusina hade låtit bygga slottet Favent och det starka tornet
Mavint och Mervent, hvarefter hon, Jungfru Maria, Christi
moder, till ära, af helig andakt grundade ett stort och rikt
begåfvadt kloster, det hon kallade Mallier, samt anlade sedermera
slottet och staden Portenach, slottet Rochelle och den ståteliga
bron vid Sonites. Och alla sina söner uppfostrade Melusina
skickligen och väl, så att de i framtiden blefvo mäktige och
berömlige män, såsom här nedan skall förtäljas, och vilje vi
nu begynna med Uriens, den äldste sonen.
Så snart han hunnit till manlig ålder, stod hans hog efter
krigiska företag, att han derigenom måtte vinna beröm, ära
och höghet. I sådant afseende utrustade han i Rochelle flere
fartyg af den art, som kallas galejor, kallade till sitt krigståg
det bästa folk, som bland hans moders undersåter fauns, och
Melusina, som gillade hans förehafvande, försåg honom
rikeligen med guld och silfver. Hans broder Giort önskade att få
åtfölja honom, och de begåfvo sig, sedan de tagit afsked af sina
föräldrar och blifvit af dem välsignade, med gladt mod på
resan. Efter någon tids segling kommo de till ön Cypern, hvars
konung då belägrades i sin hufvudstad Famagusta utaf en
väldig här af hedningar. Då bröderne hörde, att den kristne
konungen var i svårt betryck, landstego de och gingo med sitt
folk till hans undsättning. Glad öfver denna oförmodade hjelp
gjorde konungen med detsamma ett utfall, men blef dervid
sårad till döds af en förgiftad pil och måste af de sina bäras
tillbaka in i staden. Under tiden anföllo Uriens och Giort
hedningarne med så mycken tapperhet, att dessa, oaktadt sitt
öfverlägsna antal, började gifva vika, och sedan deras sultan
blifvit dödad af Uriens, begynte de allmänt fly, men blefvo så
ifrigt förföljda, att få af dem undkommo, hvarefter båda brö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
