- Project Runeberg -  Svenska Folkböcker. Sagor, Legender och Äfventyr, jemte Öfversigt af svensk Folkläsning / Sednare bandet /
29

(1845-1848) [MARC] Author: Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor - 10. Fortunatus - Anmärkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ANMÄRKNINGAR.
29
ö skall ett kloster blifvit anlagdt, enligt några redan af Irlands apostel
den Helige Patricius eller St. Patrik (född 377, död 460), enligt andra
af en abbot i Armagh från 8:de århundradet, äfven kallad Patricius.
Inom detta kloster ligger ingången till en djup grotta, kallad St.
Patricii skärseld, som egentligen vann sitt stora rykte genom riddaren O’ins
(Owains) berättelse om sitt besök der år 1153. Klostret förstördes af
engelsmännen år 1640, men uppbyggdes till en del åter och ännu ske
talrika vallfärder till ön. Den skall för öfrigt redan i hedendomen varit
en helig ort. I en håla, kallad Uamh Treibh O’in (Stammen O’ins håla),
densamma som sedermera erhöll namnet St. Patricii Skärseld, var ett
berömdt orakel. (ERSCH und GRUBER, Allgemeine Encyklopädie
und Künste. Leipzig 1840. XIII, 363—366. Jemför för öfrigt
afhandlingen om St. Patriks-sagan i Samlingar utgifna af Svenska
Fornskrift-Sällskapet. Del. I, H. 2. Stockholm 1844, samt LE-
GRAND D’AUSSY, Fabliaux ou Contes. Paris 1829. V, 93—99).

18) I de tyska bearbetningarne Karofa, i den fransyska Carifa.
19) Kallas i den danska bearbetningen Tratola Vejda, i den
fransyska Tracole Viada, vanligen Dracole Weyda eller Wlad Drakul,
hvilken regerade i Walachiet från 1431—1445.
20) Skrif- eller tryckfel, i stället för Bosen (Bosnien), som det heter
i den danska bearbetningen Bossen i den fransyska.
21) Ofen
-
-
såsom äfven namnet skrifves i den danska bearbetningen.
22) Detta namn är i sagans alla sednare bearbetningar mer eller
mindre korrumperadt; i den fransyska heter det: »une bourgade,
nommée l’Athonube, au lieu appellé l’Arc du Ciel»: i den danska: Largaube
till Regenborg; i Schwabs och Marbachs tyska: Lorgano
alltsammans förvridningar af det spanska L’Arco nube, regnbogen. I den
äldsta tyska upplagan heter det: »Larcho nube, ist als viel gesprochen als
ein Regenbogen» (GÖRRES, Volksbücher, s. 75). Man ser, att den
svenska bearbetningen här trognast följt den äldre tyska.
23) En ursprungligen österländsk titel, här likbetydande med Emir.
24) Kallas i de danska och tyska bearbetningarne likaledes Chaltey,
i den fransyska Chaltay. Man igenkänner här Storkhanen af Cathay,
om hvars stora magt och praktfulla hof Montevilla lemnar en ståtlig
beskrifning.
25) En fabelaktig regent i det inre Asien, hvilken under åtskilliga
benämningar, såsom Presbyter Johannes, Joan Rex, Malek Juhana,
Preste Giani, Presto Giovanni, Préte-Jean, Priester Johann, Jon
eller Joan Prest, o. s. v., ofta förekommer i medeltidens historiska och
romantiska berättelser, samt omnämnes både af Marco Polo och
Montevilla. Abulfaradj berättar i sin mot slutet af 13:de seklet författade
syriska krönika, att Nestorianske patriarken i Bagdad, Joan år 1007
omvändt till kristna läran en khan öfver Keraït-Tartarerne i östra Tarta-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 12 19:04:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolkbok/2/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free