Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan han helt och hållet Ityrdes al tin hustru. När hon
slutat sina sysslor hade hon sitt vanliga tillhåll i spisen, der hon
Satte sig i askan, hvarföre man allmänt i huset kallade henne
Askfis. Hennes yngre styfsyster, som var något mindre elak
än den äldre, nöjde sig dock att kalla henne Askungen, hvilken
benämning vi äfven vilja gifva henne. Emedlertid var
Askungen i sina dåliga kläder hundra gånger vackrare än hennes
styfsystrar i all deras grannlåt.
Nu hände sig, att konungens son anställde en stor bal,
dit alla personer af börd i hela trakten blefvo bjudna, således
äfven de båda systrarne, ty de lefde på stor fot. Då skall
man tro huru glada de blefvo och huru mycket de fingo att
syssla med valet af kläder och prydnader. Den stackars
Askungen fick härigenom ökadt besvär, ty det var hon, som
alltid måste tvätta och stryka sina systrars kläder och sätta i
ordning deras garneringar. De båda lyckliga talade nu om
ingenting annat, än huru de skulle kläda sig. »Jag», sade
den äldsta, »tar min röda sammetsklädning». — »Och jag»,
inföll den yngre, »min af blommigt guldtyg, och min
juvelsgördel, som jag ej behöfver skämmas för.» Man skickade
efter de skickligaste hårkläderskor, man kallade till och med på
Askungen för att begära hennes råd, ty hon hade god smak.
Askungen jrådde dem det bästa hon förstod och tillböd sig
äfven att kläda dem, hvilket de gerna tilläto. Under det hon
klädde dem, sade de till henne; »Du skulle väl gerna vilja
vara med på balen, du också, Askunge?» — »Ack,» svarade
hon, »gören icke narr af mig; icke skulle det passa mig att
vara der.» — »Det har du nu rätt i», sade de; »man skulle
i sanning skratta sig till döds om man såg en sådan som du
komma på balen.» En annan än Askungen skulle klädt dem
både snedt och vindt; men hon var sjelfva godheten och gjorde
sitt bästa. Systrarne voro så betagna af glädje, att de icke
åto på tvenne dagar; mer än ett dussin snörband sletos
sönder för att gtfva dem en smärtare vext, och från morgonen
till qvälten tutto de framför spegeln.
Ändteligen kom den efterlängtade dagen. Systrarne foro
på balen, och Askungen följde dem med ögonen så långt hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
