Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor - 15. Blå Fogel - Sagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
94
BLÅ FOGEL.
ning. Florinna satte sig invid en pelare och såg nu konungen
komma, så älskelig och skön, som han någonsin varit. Efter
honom följde Forelle uti dyrbara kläder, men lika vanskaplig,
som hon var uppblåst och högfärdig. »Hvem är du,» sade
hon, »som understår dig att komma min höga person så nära
och nalkas min gyllene thron?» Florinna svarade: »Man
kallar mig Trappsoperskan och jag kommer från fjerran land, att
bringa eder sällsamma ting till köps.» Dermed tog hon ur
sin påse de smaragdarmband, som konungen gifvit henne i
tornet. »Ha ha,» sade Forelle, »se der ett par artiga
glasringar; hvad vill du ha för dem ?» Och dervid visade hon
dem för Amundus. Vid åsynen af dessa armband kom han
ihåg, att Florinna fått dem af honom; han bleknade och teg
en lång stund stilla, fruktande att låta märka sig. Ändteligen
svarade han: »Jag tror, att dessa armband äro mer värda än
hela mitt rike, ty i hela verlden finnes icke mer än ett par
ännu, som liknar dessa.» Forelle gick tillbaka till sin thron,
der hon ej såg bättre ut, än bödeln på sin stege, och frågade
ännu en gång hvad armbanden kostade. »Ni lär knappast
kunna betala dem, min fru,» sade Florinna, »om jag skulle
begära för dem så mycket, som de äro värda; derföre är det
bättre jag föreslår eder ett ringa pris. Om ni vill så laga,
att jag denna natt får sofva i konungens echo-kammare, så
vill jag skänka eder dem.» »Det skall du säkert få,
Trappsoperska,» svarade Forelle, hvarvid hon skrattade som en
fånig menniska och visade sina vackra tänder, som icke voro
olika vildsvins-betar. Konungen vårdade sig icke att
efterfråga hvarifrån armbanden voro komne, emedan hon, som
sålde dem, föreföll honom alltför ringa och föraktelig; men
man bör veta, att medan han ännu var Blå Fogel, hade han
berättat för Florinna om echo-kammaren, hvilken var så gjord,
att allt hvad man der talte sakta för sig sjelf, det kunde
konungen höra i sitt sofrum.
-
Man förde alltså Florinna in i echo-kammaren, efter
Forelles befallning. Hon klagade der öfver sina missöden till
dess dager vardt ljus, och konungens kammartjenare, som hade
hört henne sucka och tala för sig sjelf, berättade det för Fo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
