Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legender - 3. Jerusalems Skomakare - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JERUSALEMS SKOMAKARE.
207
:
3.
Jerusalems Skomakare.
Den äldsta uppteckning, man känner, af legenden om Den evige
Juden eller, som han heter i den svenska folkboken, Jerusalems
Skomakare, förekommer i MATH EI PARISIENSIS Historia Major (Opera
Ed. WILL. WATS. Parisiis 1644, s. 242 och 572) från förra hälften af
1200-talet (Författaren dog år 1259), der den evige Juden heter
Cartaphilus och uppgifves hafva varit Pilati portvaktare, hvilken, när Jesus,
efter erhållen dom, gått ut genom porten till Pilati palats, skall hafva
slagit honom i nacken och hånande ropat: »Gå Jesus, gå fortare,
hvarföre dröjer du?» då han fått till svar: »Jag går, men du skall vänta till
dess jag återkommer.»
En annan författare från samma århundrade, PHILIP MOUSKES (född
1220, död 1282) berättar i sin flandriska rimkrönika (Chronique rimée.
Bruxelles 1838. II, 491 etc.) samma händelse i det närmaste lika, utom
att den evige Juden här uppgifves hafva yttrat, då Jesus utfördes att
korsfästas: »Vänten mig här, jag går att se, huru de hänga den falske
profeten på korset», då Jesus sett på honom och sagt: »De skola icke
vänta dig här, men vet, att du skall vänta mig.»
Sedermera återfinner man denna legend först efter mer än 3:ne
århundraden i den nu ifrågavarande folkboken, hvaraf den äldsta tyska
upplaga, man hittills upptäckt, har följande titel: »Wunderlicher Bericht
von einem Juden aus Jerusalem bürtig und Ahasverus genant, welcher
fürgiebt, er sey bei der Kreuzigung Christi gewesen, erstlich gedruckt
zu Leyden. Leipzig 1602», 4:o. Andra äldre tyska upplagor äro:
Augspurg 1619, 4:o; 1634, 8:o, 1645 4:o, 1661, 8:o, alla tre utan
namngifven tryckort; en, utan utsatt tryckort och år, men der berättelsen är
daterad »Refel den 1 Augusti, Anno 1613», 4:o (GRÄSSE, Die Sage vom
Ewigen Juden. Dresden und Leipzig 1844, s. 32—34); en,
å Kongl.
Bibliotheket i Stockholm befintlig, med följande titel: »Bericht Von einem
Juden aus Jerusalem, mit Namen Ahasverus, welcher vorgiebet, er sey
bey der Creutzigung Christi gewesen, und bisher durch die Allmacht
GOttes beym Leben erhalten worden. Hierbey ist auch ein Bericht von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
