Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor - 20. Skön Blanka - 21. Kung Håkan Trollkarl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
20
ÖFVERSIGT AF
20. Skön Blanka...
Denna folkbok, hvaraf, så vidt Utg. känner, blott en svensk upplaga
utkommit (»Skön Blanka. Stockholm, C. M. Carlson 1828», 12 sid. 8:o),
är en trogen öfversättning från den fransyska sagan »Blanche Belle»
bland Les Illustres Fées, en sago-samling, som utkom först 1608 och
finnes aftryckt i Le Cabinet des Fées. V, 5—18. Ursprungligen
igenfinnes denna saga bland STRAPAROLA’S Notti piacevoli. III, 3.
Lamberius, markis af Montferrat, lefde länge i barnlöst äktenskap
med sin gemål, hvars ifriga längtan att blifva mor slutligen nppfylldes
genom en sylf, och Skön Blanka föddes. Hon hade af sylfen blifvit
begåfvad med den underbara egenskap att, då hon om morgonen vaknade,
föll en perla ur hvartdera ögat, och de första ord, hon hvarje dag
yttrade, åtföljdes af en rubin. Så rikt begåfvad och tillika af en bländande
skönhet, fick hon snart många friare, bland hvilka konung Ferdinand af
Neapel sluteligen erhöll hennes hjerta och hand. Han fick likväl ej länge
njuta af sin unga gemåls sällskap, emedan han anfölls med krig af
fursten utaf Tunis, som ville frånröfva honom hans sköna drottning. Fera
dinand lemnade henne i ett fast slott i sällskap med förre konungens
enkedrottning och dennes dotter, samt gick sjelf att möta fienden. Men den
gamla drottningen, som hoppats att se konungen förmäld med hennes
egen dotter, hatade Blanka och lyckades, med tillhjelp af en mägtig fée,
att få henne fängslad i ett féeslott långt in i en stor skog, samt att få
sin egen dotters utseende förändradt till fullkomlig likhet med Blankas.
Konungen, som återkom efter att hafva besegrat sin fiende, blef
bedragen af denna likhet, men kände ej längre samma ömhet som förr för sin
sköna gemål, utan tvärtom en afsmak, som med hvarje dag tilltog. För
att skingra sitt svårmod begaf han sig ut på jagt och kom till det slott,
der Blanka satt fången. Här igenkände han henne, och hennes fader
sylfen förde henne åter i hans armar, hvarefter féeslottet nedrefs, den
gamla drottningen och hennes dotter förvistes samt Ferdinand och Skön
Blanka blefvo för alltid förenade och lyckliga.
24. Kung Håkan Trollkarl.
Äfven denna folkbok, hvaraf likaledes blott en upplaga utkommit
»Kung Håkan Trollkarl. Stockholm, C. M. Carlson 1828», 15 sid., 8:o)
är öfversatt ur ofvananförde fransyska sagosamling (Cabinet des
Fées. V, 18—35: »Le Roi Magicien»).
Kúng Håkan var en mägtig trollkarl, som förmådde antaga hvilken
skepnad som helst. En gång, då han flög omkring i örnehamn,
upptäckte han en underskön prinsessa, hvilken han bortröfvade, men hvars
kärlek han, oaktadt alla sina konster, ej kunde vinna. För att likväl få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>