Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor - 29. Trädhästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
30
ÖFVERSIGT AF
sluteligen mot midnatten på det platta taket af ett lustslott, tillhörigt
prinsessan af Bengalen, som gått upp på taket att njuta af nattens svalka.
Hennes bestörtning öfver det oväntade besöket föranledde en förklaring å
prinsens sida, och de båda unga blefvo snart så belåtna med hvarandra,
att de beslöto att aldrig skiljas åt. Prinsen öfvertalade sin älskarinna
att på den underbara hästen följa honom till hans fader, om hvars
samtycke de skulle anhålla och sedan fira sitt bröllopp. Då emedlertid
ingendera fann det rätt passande att midt på ljusa dagen flyga direkte ned
i hufvudstaden, lemnade Firuz prinsessan jemte hästen å ett lustslott
nära Schiras och begaf sig sjelf på en ståtlig ridhäst till staden, der han
med stort jubel emottogs. Indianen blef genast lössläppt ur sitt fängelse
och tillsagd att begifva sig till lustslottet för att der afhemta sin häst
samt med den genast förfoga sig ur riket. Harmsen öfver det bemötande
han erfarit, föregaf han för uppsyningsmannen öfver lustslottet, att
konungen af glädje att återse sin son blifvit dödssjuk, så att prinsen ej finge
lemna honom, utan hade afsändt Indianen, såsom den ende, hvilken
förstod att handtera den underbara hästen, att på denna afhemta
prinsessan, för att så mycket hastigare föra henne till sin svärfaders dödsbädd.
Prinsessan steg alltså upp på hästen jemte Indianen, hvilken med sitt
sköna byte flög hånande öfver konungens och prinsens hufvuden, då de
med ett lysande följe kommo att hemta prinsessan. Indianen lät ej
hästen stanna förr än i Kaschmir, der han tillät prinsessan att läska sig
med några frukter; men då han nu ville förmå henne att fortsätta resan,
kunde han hvarken med böner eller hotelser förmå henne dertill, och då
han ville bruka våld, infann sig i detsamma sultanen af Kaschmir, som
dödade Indianen och förde prinsessan jemte trädhästen till sitt slott.
Hennes skönhet gjorde ett så djupt intryck på hans hjerta, att han fullt och
fast beslutade göra henne till sin gemål. Hon fann ingen annan utväg
att undgå denna ära, än att ställa sig vansinnig, och sultans alla försök
att bringa henne åter till förnuft misslyckades. Han lät då vidt och
bredt kungöra, att den som kunde bota prinsessan, skulle erhålla en rik
belöning. Detta kom äfven för Firuz’ öron, som, förklädd till derwisch,
gått att uppsöka sin bortröfvade älskarinna och nu skyndade till Kaschmir,
der han gaf sig ut för en fremmande läkare och i denna egenskap
lyckades att få aftala med prinsessan rörande deras flykt. För sultan
förklarade han, det prinsessan blifvit förtrollad och att förtrollningen låge i
den besynnerliga hästen samt endast medelst starka rökelser kunde
drifvas derur. Hästen fördes alltså ut på slottets borggård och vid dess sida
ställdes prinsessan, hvarefter Firuz omgaf båda i en vid krets med så
starka rökelser, att ingen af de kringstående kunde se hvad som föregick
inom kretsen. Derpå skyndade han sjelf derinom, svängde sig jemte
prinsessan upp på hästen, rörde på skrufven och flog så lyckligen hem
till sin far.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
