Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor - 43. Röfvare-Brudgummen - 44. Prinsessan Snöhvit eller De sju Dvergarne och den talande Spegeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
46
ÖFVERSIGT AF
1
en öfversättning från den Grimmska, införd i MOLBECHS Udvalgte
Eventyr og Fortællinger. Kiöbenh. 1843, s. 85—88: »Röveren.»
Af den svenska folkboken, troget öfversatt från bröderne Grimms
uppteckning, har Utg. sett följande upplagor: »Röfware-Brudgummen.
Stockholm, 1824. Tryckt i Marquardska Tryckeriet,» 7 sid., 8:o;
Jönköping, N. E. Lundström, 1833, 16 sid., 8:o; Lund, i Lundbergska
Boktryckeriet, 1834, 16 sid., 8:o; Jönköping, N. E. Lundström, 1835, 16
sid., 8:o; Stockholm, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, 1837, 16 sid., 8:o;
»Norrköping, Törnequists boktryckeri, 1842,» 16 sid., 8:o, samt Jönköping,
J. P. Lundström, 1847, 16 sid., 8:o.
Samma öfversättning finner man
för öfrigt äfven i Folk-Sagor för Gamla och Unga. Örebro 1843.
II, 33—37: »Röfwarebrudgummen.»
-
En mjölnare hade en dotter, hos hvilken anmälde sig en friare, som
fick fadrens samtycke, emedan han tycktes vara en rik man, men dottren
älskade honom icke. Sedan han flere gånger förgäfves sökt förmå henne
att besöka honom i hans hem, lofvade hon sluteligen att göra det nästa
söndag, och på det hon måtte hitta vägen till hans boning, som låg in
i skogen, skulle han strö vägen med aska. Den utsatta dagen begaf hon
sig på vägen och följde den askströdda stigen, som ledde till ett ensamt
hus. En fogel varnade henne att der inträda, emedan det vore ett
mördarebus; men då det tycktes vara tomt, gick hon ändock ditin och fann
der endast en gammal gumma, som underrättade henne, att det var i
en röfvarekula hon kommit, samt gömde henne bakom ett stort fat,
emedan röfrarne snart vore att vänta. Dessa anlände ock straxt efteråt
och förde med sig en annan flicka, hvilken de gåfvo att dricka tre glas
vin: ett hvitt, ett rödt och ett gult. Vid det tredje brast hennes hjerta.
De höggo nu den döda kroppen i stycken och strödde salt derpå. En af
röfrarne blef varse en guldring på den dödas finger och då han ej kunde
draga den af, tog han en yxa och afhögg fingret, som dervid hoppade
bakom fatet der flickan satt gömd. Röfvaren ville der söka efter ringen,
men den gamla bad honom skynda sig att äta, fingret sprunge ej bort.
Sedan nu röfrarne ätit och druckit, somnade de, och flickan jemte den
gamla smögo sig bort öfver de sofvande. Då på den utsatta
bröllopsdagen brudgummen infann sig och hvar en skulle vid bordet berätta
något, förtäljde bruden allt hvad som hände henne i röfvarekulan, såsom
hade hon drömt det, men uppvisade vid slutet det afhuggna fingret såsom
bevis på verkligheten af hvad hon berättat. Röfvaren blef nu fängslad
och straffad.
44. Prinsessan Snöhwit eller De sju Dwergarne
och den talande Spegeln.
Den svenska folkboken med denna titel utgör en trogen öfversättning
af den tyska sagan Sneewittchen» i bröderne GRIMMS Kinder- und
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
