Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor - 44. Prinsessan Snöhvit eller De sju Dvergarne och den talande Spegeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA FOLK-LITTERATUREN.
47
Hausmärchen (Göttingen 1837. I, 313—324), efter flere muntliga
öfverlemningar från Hessen. Den är för öfrigt en af de mest gängse i
Tyskland och förekommer der i en mängd varianter (l. c. III, 90—93).
I MUSÄI Volksmärchen der Deutschen (Halle 1839. I, 64—116:
»Richilde») igenfinnes samma saga, ehuru mera utarbetad och med
åtskilliga förändringar; i MARBACHS Volksbücher (Leipzig 1838. XI,
65—74: »Schneeweisschen») och i BECHSTEINS Deutsches
Märchenbuch (Leipzig 1845, s. 197—204: »Schneeweisschen») förekommer en
uppteckning deraf i det närmaste lik den Grimmska, hvilken sednare
man finner aftryckt i Die blaue Bibliothek aller Nationen.
Nordhausen 1846. I, 120—134, och i ALB. Ludy. GRIMMS
Kindermärchen. Heidelberg 1809, meddelas en dramatisk bearbetning deraf. En
beslägtad italiensk saga »La Schiavottella» är införd i BASILES
Pentamerone. II, 8; en liknande walachisk bland SCHOTTS Walachische
Mæhrchen, s. 105—115: »Der Zauberspiegel» och en med den tyska
nära öfverensstämmande dansk saga »Snehvide» bland WINTHERS
Danske Folkeeventyr. Kiöbenh. 1823. I, 40—47.
-
De svenska upplagor Utg. sett äro: »De siu Dwergarne och den
talande Spegeln, eller Historia om Prinsessan Snöhwit, som fyra gånger
undkom döden, och sluteligen blef förmäld med en Konungs-Son.
Stockholm, tryckt i Marquardska Boktryckeriet, 1824,» 16 sid., 8:o, samt
Lund, Lundbergska Boktryckeriet, 1834, 16 sid., 8:o. En annan från
både de ofvannämda tyska och danska i flera delar afvikande
uppteckning förekommer i tvenne särskilda öfversättningar, troligen från Tyskan,
uti Barnvännen. Julgåfva åt Snälla Barn 1839. Gefle 1839, s.
3—20: »Prinsessan Snöhvit» samt uti Folk-Sagor för Gamla och
Unga. Örebro 1843. II, 3—15: »Snöhwit.»
En gång midt i vintern, då snö föll, satt en drottning och sydde
vid ett fönster, hvars karm var af ebenholts. Hon stack sig i fingret,
och då bloddroppar nedföllo på snön, såg det så vackert ut, att hon
tänkte: »Ack om jag hade ett barn, hvitt som snö, rödt som blod och
svart som denna fönsterkarm!» Efter en tid gick denna önskan i
fullbordan och drottningen födde en flicka med hy, hvit som snö och röd
som blod, och med lockar svarta som ebenholts; men då barnet var födt,
dog drottningen. Året derpå tog konungen en annan gemål af ovanlig
fägring, men ock så stolt deröfver, att hon ej tålte någon kallas skön
mer än hon. Hon hade en trollspegel, hvilken hon flitigt rådfrågade och
som allt dittills sagt henne, att hon var den skönaste; men då hennes
styfdotter, prinsessan Snöhvit, fyllt sitt sjunde år, och drottningen en dag,
som vanligt, frågat sin spegel:
»Lilla spegel på väggen, du!
Hvem är skönast i riket nu?»
fick hon det lika oväntade som ovälkomna svaret:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
