Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noveller - 23. Jul-Gröten - 24. Korgmakaren - 25. Mårten Christensson och Maria Jönsdotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA FOLK-LITTERATUREN.
75
Berättelsen, svenskt original, meddelades först i
Stockholms-Posten för den 15 Januari 1800.
24. Korgmakaren.
»Korgmakaren eller det förbättrade högmodet. En Österländsk Saga,»
4 sid., 8:o (i den ofvan, s. 7, anförda upplagan af sagan om Melusina,
Fahlun 1801).
På en af de Salomoniska Öarne i Söderhafvet hade en fattig
korgmakare ett litet jordstycke nära en mägtig adelsmans slott. Denne sökte
flere gånger förmå sin granne att för en ringa penning afstå till honom
sin arfvedel, men korgmakaren vägrade ståndaktigt. Förbittrad häröfver lät
adelsmannen uppbränna hans koja och öfver detta våld besvärade sig
korgmakaren i häftiga uttryck hos konungen, som genast lät kalla inför sig
båda parterne. Adelsmannen åberopade sina förfäders förtjenster och
klagade öfver den sidvördnad, korgmakaren alltid visat honom, och
konungen dömde båda att landsättas nakna på en af vildar bebodd ö.
Adelsmannen hade svårt att finna sig i detta öde och hade blifvit uppoffrad
af vildarne, om han ej räddats af korgmakaren, som deremot utan
svårighet fann sig i sin nya belägenhet och snart lyckades tillvinna sig
vildarnes välvilja. Då nu konungen efter någon tid lät hemta dem båda
tillbaka, skyndade adelsmannen att dela sin egendom med sin
ädelmodige befriare.
Berättelsen är sannolikt en öfversättning från fransyskan.
25. Mårten Christensson och Maria Jönsdotter.
»En kort och sanfärdig Historia, om Bonden Mårten Christensson
och Hans Hustru Maria Jöns Dotter, som genom sin Ärlighet blefwo Rike
och Wälmående. Till Trycket befordrad af Jöns Lundström. Tryckt i
Carlskrona, 1808,» 13 sid., 8:o; »Lund 1816. Tryckt uti Berlingska
Boktryckeriet,» 16 sid., 8:o; Lund, 1836, från Lundbergska Boktryckeriet,»
8 sid., 8:o.
Mårten och Maria hade länge älskat hvarandra, men hindrades af
sin fattigdom att blifva förenade. En afton funno de på landsvägen ett
skrin, innehållande en betydlig penningsumma. De skyndade att anmäla
sitt fynd hos pastorn i församlingen, som lät kungöra det i tidningarne,
och då ingen egare gaf sig tillkänna, inköptes för de funna penningarne
ett hemman, hvars förvaltare blef Mårten, som nu gifte sig med sin
Maria. Efter flere års förlopp infann sig ändteligen penningeskrinets egare,
till hvilken Mårten och hans hustru nu ville öfverlemna hemmanet, men
erhöllo det i föräring till belöning för sin redlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
