Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet börjar bebyggas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framväxt och utveckling på ett förbluffande exakt och innehållsrikt sätt.
Den geologiska forskningens resultat ha nämligen kunnat direkt utnyttjas
för åldersbestämningar av de mänskliga arbetsprodukter (artefakter) samt
skelettrester, som istidens under varierande betingelser bildade skilda skikt
visat sig innehålla. Fyndens läge i grävningsschakten, dels i förhållande till
varandra, dels i förbindelse med de jordlager, i vilka de påträffas, blir direkt
utslagsgivande för deras åldersbestämning, sålunda att dateringen kommer
att bygga på den geologiska och zoologiska miljö, som jordlagren själva
ge möjlighet att rekonstruera. Å ena sidan har exempelvis djurvärlden
skiftat gestalt, i samma mån som temperaturen växlat — det är ingen
tillfällighet, att inte noshörningar och tigrar ströva omkring på den
norrländska tundran, och det är naturligtvis inte heller någon tillfällighet, när
dessa utpräglat tropiska djurarter kunnat påvisas i västeuropeiska
fyndskikt från istiden. Å andra sidan har den fram- och tillbakaskjutande isen
och dess smältvatten under olika förutsättningar bildat nya avlagringar
över redan förefintliga, som tidigare varit föremål för bebyggelse, och på
så sätt ha lämningarna från en dylik bosättning betryggande inkapslats i
sin geologiska omgivning.
Gräva vi oss ned i en sådan istidsavlagring, låt oss säga i exempelvis
Paristrakten, återuppstå för oss, skikt för skikt och i takt med att spaden
tränger djupare ned, växlingarna inom istidens Frankrike i förbluffande
belysning. Vi återfinna här för länge sedan svunna epoker, då de trakter,
där världsstaden nu ligger, befolkades av en primitiv människoras, vars
enda redskap och vapen i kampen för tillvaron utgjordes av grovt
tillhuggna flintor, och som omgavs av en fullt tropisk natur, i vilken en
djurvärld liknande det nuvarande inre Afrikas hade sin hemvist: elefanter,
flodhästar, noshörningar och tigrar. Men i samma lagerserie kunna vi —
om vi ha tur — både över och under detta skikt påträffa avlagringar från
köldtider, då människans livsvillkor ställde sig helt annorlunda och då för
ett kallare klimat mera lämpade djurarter tagit Paristrakten i besittning,
exempelvis mammuten, vildhästen, bisonoxen och renen.
Istidens slutskede markeras av en över vår jord gradvis skeende
förskjutning av temperaturförhållandena, en förskjutning fram mot nutidens
blidare klimat. Denna kom att verka revolutionerande även för den
geografiska bilden längre i norr. De nordeuropeiska ismassornas avsmältning
begynner, isbarriärens kant viker allt längre tillbaka mot norr.
Genom efter allt att döma tillförlitliga geologiska beräkningar, har man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
