Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet börjar bebyggas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunnat konstatera, att c:a 15,000 à 16,000 år förflutit sedan den tid, då
isranden efter att ha nått fram till Skånes sydkust definitivt började draga
sig tillbaka och lämna rum för de ur smältvattnet uppdykande
landmassorna. Ytterligare 5,000 år senare hade den nått upp i det nordligaste
Skandinavien.
Det geniala beviset för dessa dateringar har den svenske geologen Gerard
De Geer funnit i den lagbundna skiktindelning, som den s. k. varviga leran
uppvisar. Denna avsattes av smältvattnet från inlandsisen på den
dåvarande isdämda Östersjöns botten. Genom senare landhöjningar har denna
botten lyfts upp över havets yta och framträder nu som vidsträckta lerslätter.
Varje varv eller enhetligt sammansatta lagdelning i denna lera har utbildats
under ett år och visar sig bestå av ett kraftigare, ljusare sommarskikt, som
avsatts av det sommartid rikare flödande smältvattnet, samt ett tunnare,
sandblandat vinterskikt. Vart och ett av dessa årsvarvs sträckning har
genom upprepade stickprov i leran kunnat kartläggas över vidsträckta
områden och når i förhållande till det underliggande så mycket längre mot norr,
som isranden ifrågavarande år drog sig tillbaka. Från dylika
utgångspunkter ha så genom beräkningar och undersökningar, som genomförts över
hela Skandinavien, de ovannämnda slutsiffrorna hopsummerats.
De revolutionerande geologiska och klimatologiska förskjutningar, som
den varviga leran illustrerar, ge den europeiska kontinenten en helt
förändrad struktur. Skogen rycker fram och täcker så småningom det förut
öppna tundre- och stäpplandskapet. Den gamla djurstammen försvinner
för att lämna plats för helt nya arter. Jaktviltet framför alla andra blir
numera hjorten, och dess arktiske föregångare, renen, som varit den
slutande istidens främsta villebråd, tvingas att lämna den europeiska
kontinenten och följer den tillbakavikande isranden mot norr för att taga de ur
ismassorna uppdykande nya landområdena i besittning. — I renens spår
följer jägaren, människan.
De äldsta spåren av att människan invandrat till Norden utgöras också
betecknande nog av en serie enkla, tydligt bearbetade renhornsstycken. De
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Renen var det storvilt, som först satte sin fot på de
ur ismassorna uppdykande nordeuropeiska landområdena, sedan isbarriärens avsmältning
för mellan 15,000 och 16,000 år sedan begynt. I renens spår följde jägaren, människan,
som därmed för första gången tog vårt land i besittning. Detta tecknade sig då för henne
som ett öppet tundrelandskap, i vilket växtligheten utgjordes av dvärgbjörkar, polarpilar
och fjällsippans längs marken krypande snåriga buskage.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
