Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Germanerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Handeln med Sydryssland spelade en betydelsefull roll
i germanernas och nordbornas historia under 300-talet.
Halsring av guld från Burahus i Ravlunda socken på
Skånes ostkust. Den är snodd av tre guldtenar, och
låsanordningen utgöres av en med filigran och infattade
stenar dekorerad dosa, i vilken den ena länkens
vinkelböjda spets insättes genom en nyckelhålsformig
urtagning. Utformningen ådagalägger, att ringen är
förfärdigad i en verkstad på sydrysk botten. |
grekiskt-romerskt
konsthantverk, som med
förkärlek arbetade med
djurbilden som ett väsentligt
element i dekoren. Det var
serier av delfiner,
hippokamper, hästar, oxar,
vildsvin och annat, som i
horisontella rader
grupperades kring vissa
bestämda partier av det föremåls
yta, som skulle dekoreras.
Men granska vi det
samtida romerska stilschemat
närmare, skola vi finna,
att skillnaderna ej voro
så stora. Hur kan man då
våga draga gränsen mellan
sydryskt-germanskt och
romerskt?
Man kan naturligtvis
i första hand hänvisa till,
något som av det
föregående torde stå klart, den sydryska vägens dominerande betydelse under
tiden efter 200, men beviskedjan kan knytas fastare samman. Från Själland
föreligga en del silverbägare, som i utformning likaväl som i dekor påtagligt
anknyta till s. k. »klassiska» förebilder (sid. 198), men varför äro då dessa
förebilder inte romerska, eftersom vi på romersk mark kunna spåra deras
direkta motsvarigheter? Vissa egenartade detaljer i dekoren fälla det
definitiva utslaget. En av bägarna bär samma utsmyckning som alla de
andra, vartill för övrigt en direkt motsvarighet föreligger från Lilla Jored
i Bohuslän, men med det lilla tillägget, att bland hästarna och fåglarna
i detta fall äro inplacerade en del manspersoner av i och för sig rätt
allmän typ men med det särdraget, att de bära svärd av en form, som
är lika okänd på germansk som på romersk botten. Svärdet har den
egenheten, att det ovan fästet är försett med en cirkelformig utvikning
(sid. 199).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 31 23:55:49 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svfolket/1/0214.html
