- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 1. Sveriges förhistoriska bebyggelse /
329

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tro och kult vid vikingatidens slut.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Inglinge hög i östra Torsås socken i. Småland. Omgiven av en lund av ekar med gamla<bstensättningar mellan träden, ligger högen med sin resta sten och sitt stenklot på toppen<bsom den dominerande centralpunkten på slättbygden kring den nuvarande Ingelstads<bgård. Bilder av stenen finnas i det föregående, sid. 238.
Inglinge hög i östra Torsås socken i. Småland. Omgiven av en lund av ekar med gamla

stensättningar mellan träden, ligger högen med sin resta sten och sitt stenklot på toppen

som den dominerande centralpunkten på slättbygden kring den nuvarande Ingelstads

gård. Bilder av stenen finnas i det föregående, sid. 238.


kan ha upplagts med avsikt av medlemmarna i en samfällighet, t. ex. ett
byalag, som velat ha en harg i sin mitt. Man får då tänka sig högen som
en konkret medelpunkt för den — enligt tidens mening religiösa —
samhörighetskänsla, som förenat bygden. Hargen har varit en verklig
helgedom, ty i den har koncentrerats all helighet i orten. Så har var och en
stärkt denna genom att lägga sin sten till högen, och man har offrat —
särskilt blod, som är livets vätska — över denna.

Stenhögen, hargen, hör åtminstone typologiskt till en äldre tid. Hur
mycket den vid vikingatidens slut varit en verklig gemensam helgedom och
inte bara ett minnesmärke, där man enligt sed och bruk lagt en ny sten,
när man kommit förbi, är svårt att avgöra. I ortnamnen äro i varje fall
sammansättningar med ett gudanamn och -harg ovanliga. Det ovan
omnämnda Torshälla av ett gammalt Tors-harg är snarast ett undantag.

Men det fanns andra former av »högar», som bära gudars namn. Att
vissa berg i Sverige sedan gamla tider varit heliga är välkänt. Som
exempel kunna nämnas Ålleberg på Västgötaslätten, till vilket sagor varit knutna,
som berättats in i våra dagar, och Omberg i Östergötland. (Om Omberg
har Verner von Heidenstam skrivit i »Skogen susar»). Men det fanns också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 31 23:55:49 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/1/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free