Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demokratiens genombrott. Av Edvard Thermænius - Den moderna svenska demokratiens förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den personliga friheten har väl vid vissa tillfällen hotats även i vårt land,
men den har aldrig allvarligt, än mindre varaktigt inskränkts. På en tid.
då livegenskap rådde praktiskt taget överallt på Europas kontinent, även i
vårt grannland Danmark, var den svenske bonden fri och hade samma
rätt som medlemmar av andra stånd att genom egna ombud representeras
i riksdagen. Den lokala eller kommunala självstyrelsen, som visserligen
levde med ganska svagt liv under 16- och 1700-talen, utdog aldrig
fullständigt. I byarna och socknarna rådde bonden sig själv i högst betydande
utsträckning. Och väl att märka är, att bondeklassen vid denna tid
verkligen betecknar svenska folkets stora massa. Jordbrukets »underklasser»:
torpare, statare och andra, voro ännu jämförelsevis obetydliga. En
arbetareklass i våra dagars mening existerade lika litet som en modern industri.
DEN MODERNA SVENSKA DEMOKRATIENS FÖRUTSÄTTNINGAR.
Under 1700-talets slut och 1800-talets början sker emellertid en
avgörande ändring i dessa förhållanden. En väldig folkökning tar sin
begynnelse. Lantbefolkningen och då främst dess underklasser — klasserna under
bondeståndet — tillväxa med utomordentlig snabbhet. I jämbredd med
den moderna industriens uppkomst och väldiga utveckling mot slutet av
1800-talet uppstår också en allt talrikare arbetareklass, till stor del genom
inflyttning från rena landsbygden till städerna, gamla och nya. Sverige
förvandlas på ett århundrade — låt oss säga från 1820 till 1920 — och
förvandlas grundligt, från ett fattigt bondeland, i stort sett styrt av en
aristokratisk och byråkratisk överklass, till våra dagars välbärgade, högt
industrialiserade och mönstergillt demokratiska rike.
Det är de politiska återspeglingarna av denna väldiga ekonomiska och
sociala omdaning, som i det följande skola skildras. Ty Sveriges
demokratisering under 1800-talets senare hälft och 1900-talets början innebär
framför allt, att nya samhällsklasser vuxit upp och arbetat sig fram till
ledningen vid sidan av — och delvis undanträngande — de gamla. Striden
har t. ex. stått om rösträtten; men inte för rösträttens egen skull utan
därför, att de s. k. bredare lagren, sedan den allmänna rösträtten var
vunnen, skulle kunna genomföra sina önskemål. Alldeles detsamma gäller
om parlamentarismen: regeringens beroende av riksdagens majoritet. Karl
Staaff kämpade för en rösträttsreform, så konstruerad, att regeringen efter
engelskt mönster skulle framgå ur andra kammarens »folkvalda» majoritet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
