- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
21

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


illustration placeholder
»Bli vi bönder ej lurade med det nya

representationsförslaget?» — »Nej, [inte] om ni välja präster till

Riksdagen!» — Teckning av F. von Dardel, den produktive,

skarpögde och kvicke porträttören av typer och

personnager i tidens politiska liv. — Nationalmuseum.


»betraktas såsom plantskolor, där
insikt vinnes angående
fäderneslandets allmänna
angelägenheter, och äro
följaktligen jämväl av
ganska mycken politisk
vikt». Hur träffande
denna profetia var, veta vi.

Demokratien kräver för
sina många
styrelseuppgifter (eller »allmänna
värv», som man brukar
säga) en stab av icke blott
villiga, utan dugliga och
tränade medborgare.
Sådana ha i största utsträckning utbildats under sin verksamhet i kommunens
tjänst. Den demokratisering av statsstyrelsen, varom i det följande skall
talas, vore knappast tänkbar, om icke den lokala självstyrelsen existerat
som folkväldets grundval.

Alla fyra stånden fattade nu samma beslut, nämligen att hos regeringen
anhålla om en reform. Grundlagsenligt var det nämligen Kungl. Maj:t
allena och inte riksdagen, som hade att besluta i frågan — den föll nämligen
under konungens »ekonomiska» lagstiftning. En kommitté tillsattes med den
synnerligen dugande Malmö-landshövdingen S. G. von Troil som ledande
kraft. Kommittén arbetade 1858—59; dess förslag granskades av riksdagen
1859—60 utan egentliga anmärkningar och överarbetades slutligen i
regeringen av civilminister H. G. Lagerstråle. Den 21 mars 1862 beslöts i
konselj de fyra förordningarna: om kommunalstyrelse på landet, om
kommunalstyrelse i stad, om kyrkostämma, kyrko- och skolråd samt slutligen om
landsting; men de utfärdades först den 3 maj på konungens födelsedag.
Dessa förordningar ligga helt och hållet till grund för den kommunala
självstyrelsen ännu i dag, även om de ofta ändrats och 1924, resp. 1930 utbytts
mot nya lagar. Hur ofantligt mycket de betytt för demokratiens
genombrott och för vårt lands utveckling över huvud taget behöver knappast
ytterligare understrykas. Men i detta sammanhang bör än en gång erinras
om den oftast förbisedda kommunalreformens samband med och betydelse
för den vida mer omskrivna och berömda representationsreformen. Att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free