- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
69

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De kyrkliga handlingarna voro förr mera än nu hela församlingens eller åtminstone byns
angelägenheter: både deltagandet och de yttre anordningarna voro större. Här träder
bröllopsföljet genom den vid kyrkogårdsgrinden resta äreporten med brudparens namn
in i kyrkan; brudarna båra socknens brudkronor. —- »Brudstass i Unnaryd den 28 juni
187b». Blyertsteckning i skissbok av Bengt Nordenberg. Kulturhistoriska museet, Lund.

rummet en kyrkans man, och en erbjuden statsministerpost vid ett för
landet kritiskt tillfälle avböjde han också av det skälet, att han fann den
knappast gå samman med hans ämbete. I yngre dagar, under sin akademiska
tid, då han tryckte sin stämpel på en hel rad teologgenerationer, var han
i mycket en stridens man, och såsom sådan framträdde han också under
sina första biskopsår på 1880-talet. Gentemot separatismen kämpade han
för kyrkliga synpunkter, i den waldenströmska striden om försoningsläran
gjorde han ett av de bästa inläggen, skarpa ord fällde han mot vad han
ansåg vara religiöst och moraliskt anstötligt i tidens nya rörelser. Icke
underligt, att han, som därjämte var en mäktig predikant och en lysande
stiftschef, med åren förvärvade en grundmurad auktoritet inom kyrkan, den
han bevarade till livets slut. Men det märkliga inträffade, att han kom att
använda sin stora auktoritet icke i stridens, utan i den utjämnande
försonlighetens intresse. Han blev en av de främsta utjämnande faktorerna
i samhället över huvud. Inom riksdagen ansågs han vara en mästare i
kompromissen; men det var icke räddhåga för kampen eller bristande
åsikts-fasthet, som kom honom att kompromissa, utan hans önskan att ena, icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free