Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söndra. Någon verklig politisk ledare blev han således icke. Man kunde
förebrå honom opportunism, men opportunist var han icke, utan en
övergångstidens man. Han förmådde, i en vansklig brytningstid både i politiskt,
socialt och religiöst hänseende, att slå bryggor först och främst av rent
personlig art. På det kyrkliga området, icke minst inom kyrkomötet, vilket
han tidtals regerade ganska suveränt, fick han många tillfällen att söka
utjämna motsatser.
När det 1898 var biskopsval i Lunds stift, satte prästerna Gottfrid
Billin g i första rummet. Andra förslagsrummet kom att intagas av en gammal
vän och fakultetskamrat till Billing, domprosten och professorn i Lund Pehr
Eklund. Det kan icke vara tvivel underkastat, att denne gärna hade velat
få den biskopsstol, som blev Billings. Det var här ingalunda fråga om något
»Strebertum» å Pehr Eklunds sida, utan om en från hans synpunkt naturlig
utvecklingslinje. Visserligen var den teologiska vetenskapen hans egentliga
fält, men han var lika mycket en kyrkans som en teologiens man. Han ville
oavkortat vara bäggedera. Enligt hans uppfattning behövde teologien
kyrkan och kyrkan behövde teologien. Det gällde också kyrkans ledning. I
det avseendet var Pehr Eklund Schleiermachers trogne lärjunge. Också
därutinnan var han en ättling av den store tyske teologen, att han hade
gjort till sitt det valspråk, som utgivits såsom dennes: »Die Reformation
geht immer fort». Evangelisk kristendom var en hjärtesak för Pehr
Eklund, och oupphörlig var hans strävan att komma till allt större klarhet
om vad som verkligen var evangelisk kristendom. Han ville fixera detta
både för teologien och för kyrkolivet. Därutinnan hade han beröringspunkter
med Fredrik Fehr. Liksom denne hade han också tagit intryck av Albrecht
Ritschl, men såsom teolog var han självständigare och mer skapande,
såsom människa mer universell än Fehr. Skriftställare var han knappast,
men han verkade så mycket mer genom det inspirerade ordets makt.
Det finnes hos Schleiermacher en mycket originell och säregen
tankegång. Det är, när han talar om kyrkofurstens idé. Tänker man sig, säger
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Innan locket lades på kistan, togo anhöriga och
vänner avsked av den hänsovnc, en psalm sjöngs, och ett bibelord lästes av ndgon av de
närvarande. Vördnaden för döden är hos den svenska allmogen så djupt rotad, att gamla
seder och bruk på detta område fortlevat segare än på något annat. »Att komma
hedersamt i jorden» var också för mången den sista ärelystnaden, som efterlevande gjorde allt
för att tillmötesgå. — Oljemålning, oegentligt kallad »Likvaka i Leksand», av Emerik
Stenberg 1897. Göteborgs konstmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
