Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolformer och universitetsliv. Av John Landquist - Folkskolans utveckling till bottenskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En svensk mönsterfolkskola dr 1865. —- Träsnitt efter teckning av okänd konstnär.
SKOLFORMER OCH UNIVERSITETSLIV.
AV JOHN LANDQUIST.
1842 års folkskolestadga, som föreskrev, att i varje stadsförsamling och
i varje socken på landet skulle finnas minst en, helst fast skola och att dessa
skolor skulle inrättas inom fem år, lade grunden till senare tiders svenska
folkskoleväsen. Men också blott grunden. Själva uppförandet av den stora
byggnaden blev följande decenniers arbete. Om nämligen eljest i flertalet
fall skolstadgor endast påbjuda förändringar i en redan existerande
institution, så måste bär nästan allting nyinrättas. Flertalet av rikets nya
skoldistrikt saknade skolbyggnader och examinerade lärare, och det fanns
blott i mycket ofullkomlig grad ett folkbruk av regelbunden skolgång att
stödja sig på. Ju mer man arbetade på den nya folkskolebyggnadens
uppförande, desto mer framträdde bristerna i vad man hade och de ekonomiska
svårigheterna vid verkets fullföljande.
FOLKSKOLANS UTVECKLING TILL BOTTENSKOLA.
Viljan och förmågan att uppfylla skolstadgans föreskrifter var växlande;
uppskov måste i många fall beviljas. Emellertid timrades och hamrades det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
