Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som valts bland Karolinska institutets lärare. Kursen är minst treårig. (Om
Veterinärinstitutet samt jordbruksundervisningen se uppsats i bd 11
»Jordbrukets uppsving».)
Exemplet av Karolinska institutets utveckling uppmuntrade planerna i
Stockholm även på en högskola med filosofisk fakultet. En tillfällig
politisk känslostämning, ögonblickets entusiasm över representationsreformens
genomförande 1865, gav ny näring åt dessa planer. Man ville hugfästa
minnet av denna tilldragelse genom att upprätta ett universitet i huvudstaden
och samlade för ändamålet en »decemberfond», som samma år
överlämnades till Stockholms drätselnämnd.
1869 bildades Högskoleföreningen i Stockholm, som utfärdade ett
upprop för insamling till »Stockholms högskola». 1878 höllos de första
föreläsningarna i ett antal naturvetenskapliga ämnen: fysik, kemi, matematik
och geologi i en hyrd lokal. Man började med dessa ämnen av ekonomiska
skäl, emedan de lättast erbjödo tillgång på redan befintliga lärarkrafter i
huvudstaden och föreläsarna, fast anställda på annat håll, kunde nöja sig
med ett anspråkslöst arvode. Den som framför någon annan bidrog till
högskolans utveckling under dess tidigare år, var justitierådet Albert Lindhagen,
dess förste inspektor och insatt av stadsfullmäktige i dess styrelse, då denna
trädde i verksamhet 1879. 1881 tillsattes högskolans två första professorer:
G. Mittag-Leffler blev professor i ren matematik och norrmannen W. C.
Brögger i mineralogi och geologi. Till professor i botanik kallades 1882
docenten Eugen Warming från Köpenhamn, som också blev högskolans
förste rektor. Att högskolans tre första professorer voro från vart och ett
av de tre nordiska länderna, röjer den skandinaviska tankens fortsatta
livaktighet på det kulturella området. 1884 tillsattes fyra nya professorer:
V. Leche i zoologi, O. Pettersson i kemi, fru Sonja Kowalewski (från
Ryssland) i högre matematisk analys och Viktor Rydberg i kulturhistoria. Han
utbytte 1889 denna professur mot en i konsthistoria och estetik. Han var
till sin död den ende professorn i humanistiskt ämne vid högskolan. Den
andre blev Oscar Levertin, som 1899 tillträdde en genom donation
upprättad professur i litteraturhistoria. Levertin hade redan från 1893 som
docent föreläst vid högskolan. Bland berömda professorer inom
naturvetenskapernas fält må nämnas nobelpristagaren Svante Arrhenius, som
1895 blev professor i fysik vid högskolan, och Gerard De Geer, som 1897
blev professor i geologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
