Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolformer och universitetsliv. Av John Landquist - Den tekniska undervisningen nydanas. Den medicinska undervisningen. Stockholms och Göteborgs högskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I slutet av 1840-talet
ingick ett flertal städer
med ansökningar om
bidrag till slöjdskolor. Med
anledning härav skrev år
1850 föreståndaren för
Teknologiska institutet L.
J. Wallmark ett
betänkande, som innehöll en
fullständig plan för
ordnande av den tekniska
undervisningen i landet och
som inleder dess moderna
epok. 1851—1854
inrättades med statsunderstöd
fyra nya tekniska
elementarskolor: i Malmö,
Norrköping, Borås och
Örebro. Teknologiska
institutet ombildades enligt
riksdagsbeslut 1876 till Tekniska högskolan. Den organiserades med fem
fackskolor: för maskinbyggnadskonst, kemisk teknologi, bergsvetenskap,
arkitektur och väg- och vattenbyggnadskonst. För flertalet fackskolor blev
lärokursen fyraårig, och som kompetensvillkor för inträde fastställdes
studentexamen med godkända kunskaper i matematik, fysik och kemi. En ny
fackskola för elektroteknik inrättades 1895. Ar 1917 inflyttade högskolan
i sin nya stora byggnad vid Valhallavägen i Stockholm.
Även Chalmerska slöjdskolan i Göteborg, sedan 1914 kallad Chalmers
tekniska institut, har utvecklats till en vetenskaplig institution: bland
etapperna i denna utveckling kan nämnas, att skolan 1868 fick en högre
avdelning ovan den lägre, där undervisningen är gemensam, där kursen
blev treårig med undervisning i mekanik, teknisk kemi och
byggnadskonst. Undervisningen bestrides för närvarande av 13 professorer och en
mångfald speciallärare.
Under 1800-talet började också handelsundervisning upprättas i Sverige.
1826 inrättades Göteborgs handelsinstitut, efterföljt 1865 av Schartaus
handelsinstitut i Stockholm. För närvarande finnas i Sverige sex statsunder-
Omkring sekelmitten 1850 diskuterades ivrigt frågan om
universitetens förläggning till huvudstaden, vars tillgäng
på konstsamlingar, museer och ämbetsverk och vars
större känslighet för tidsströmningarna ansågs ge en bättre
miljö för lärare och studenter än ett par i dessa
hänseenden vanlottade landsortsstäder. Bestämda former fick
denna opinion på 1860-talet, dd man pd allvar sökte
genomdriva Uppsala universitets förflyttning till
Stockholm. Striden om landsorts- eller
huvudstadsuniversi-tet fick emellertid till resultid Karolinska institutets
jämställande med de medicinska fakulteterna och en opinion
för upprättande av ett eget universitet i huvudstaden,
närmast med anledning av representationsreformen,
vilken händelse man pd detta sätt ville hugfästa. Som
man ser av bilden, har tecknaren gjort sig något
överdrivna föreställningar om resultatet av denna rörelse.
Träsnitt i »Söndags-Nisse» 1869.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
