Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolformer och universitetsliv. Av John Landquist - Brytningen mellan gammal och ny tid vid universiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lerade ett bestämt ämne och att de voro självständiga i förhållande till de
ordinarie professurerna, medan adjunkten varit förpliktad att inträda i
den ordinarie professorns ställe vid hans ledighet. En annan fördel var,
att på den för riksdagen mindre uppseendeväckande extraordinarievägen
kunde lärarbefattningar skapas, vilka senare förvandlades till ordinarie
professurer; så inrättades 1877 i Lund en e. o. professur i historia och
statskunskap vid sidan av professuren i historia, och 1894 en e. o. professur
i geografi och historia, varmed första gången geografi uppträder som ett
särskilt läroämne vid ett svenskt lärosäte. I 1891 års nya stadga för fil.
kand.- och lic.-examina avskaffades latinet som obligatoriskt ämne —
tidigare hade även naturvetarna måst undergå examen i latin för fil.
kand.-examen — och fil. kand.-examen begränsades till att omfatta minst fem
ämnen; fil. lic.-examen fick hädanefter tas i två ämnen, medan tidigare
tre varit obligatoriska.
Betydelsefullt för undervisningens bedrivande var, att de gamla
otillräckliga universitetslokalerna ersattes med de nya, ännu bestående
universitetsbyggnaderna: 1882 invigdes Lunds nya universitetshus och 1887
Uppsalas. En betydande omvårdnad ägnades naturvetenskaperna, i det en rad
nya institutionsbyggnader uppfördes i Uppsala och Lund.
Studentantalet visade under perioden icke den starka ökning, som
utmärkt en senare tid. Det företer en stigning under 1880-talet, men
märkvärdigt nog ett avgjort sjunkande under 1890-talet. Så var höstterminen
1886 antalet studenter i Lund 889, medan det höstterminen 1896 utgjorde
665; motsvarande siffror voro 1886 i Uppsala 1,928, vilket är det största
antalet studenter, som under århundradet varit inskrivna vid Uppsala
universitet, och tio år senare 1,549. 1890-talets bättre tider ha säkerligen
bidragit till denna sänkning.
För Uppsala universitet voro inom dess humanistiska fakultet 1860- till
1880-talen icke någon storhetstid. Det var, såsom våra fäder kunnat berätta
om, originalens, gluntsångens och boströmianismens blomstringstid.
Mångfaldiga äro de historier, som gått om den sirlige och sarkastiske professorn
i grekiska »gubben Spongberg» och om W. E. Svedelius’ distraktioner,
varvid är att tillägga, att några distraktioner icke förmärktes vare sig i hans
betydande historiska författarskap, ej heller då han uppträdde som talare
med en kraftfull stämma, som fångade ett auditorium. På det estetiska
området gav litteraturprofessorn Carl Rupert Nyblom tonen: sångare,
talangfull tillfällighetspoet med ljus livssyn, ytlig och konservativ litteraturkri-
Sv. folket genom tiderna X. — 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
